Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektriska energien. Ingeniör Frithiof Holmgren - Elektriska energien. Herr Ordföranden - Elektriska energien. Kabinettskammarherre Aug. Herlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
Ingeniör Frithiof Holmgren: Frågan om avbrännan är, som jag
redan i föredraget påpekade, härvidlag givetvis en av de viktigaste,
och jag beklagar, att jag själv inte är tillräckligt fackman på området,
så att jag har kunnat tillräckligt studera mig in i saken och lämna en
noggrannare redogörelse därför vid detta tillfälle. Såvitt jag kan se,
ligger saken så, att de större, mera rationellt skötta järnverken i all-
mänhet kunna åstadkomma en mindre avbränna än de andra. Men
dessa järnverk torde också samtidigt kunna räkna med väsentligt bil-
ligare kraftpris än de små verken, som däremot kunna ha stor avbränna
och fä betala mera för kraften. De siffror jag använt vid dessa genom-
snittskalkyler synas mig därför kunna försvara sin plats.
Det skulle vara mycket intressant, om någon fackman på området
vid något tillfälle skulle vilja närmare utreda frågan om avbrännan,
dess storlek vid olika slag av vällugnar och dess variationer vid olika
valsverk. För närvarande får man höra mycket växlande uppgifter
därom.
Herr Ordföranden: Denna fråga, huru avbränningen procentiskt
fördelar sig på vällugnsslagg och på glödspån, förmodar jag har ofta
lockat till undersökningar vid verken. Och antagligen har man därvid
kommit till mycket olika resultat, beroende på ämnenas olika kolhalt,
hård eller lätt vällning, valsningstemperaturen, valsningshastigheten,
uträckningsgraden m. m. Resultatet bör ju bli helt olika exempelvis
för hårt stål och mjuk lancashire, för grovt rundjärn och fin valstråd.
Under försök häromåret att nedbringa avbränningen på lancashirejärn
vid Laxå, lät jag vid ena valsverkstränen under en veckas tid möjli-
gast noga uppväga ej blott in- och utgående järn (och skrot) utan även
erhållen glödspån och vällugnsslagg, vilka båda sistnämnda även ana-
lyserades på järn. Undersökningen, ehuru icke exakt, visade dock för
praktiskt behov tydligt nog att det mesta av avbränningen i detta fall
föll inom vällugnen. Tyvärr har jag icke i minnet vare sig viktsiff-
rorna eller procenttalen, men vill emellertid påpeka vikten av sådana
undersökningar såsom underlag för alla strävanden att nedsätta av-
bränningen.
Kabinettskammarherre Aug. Herlenius: Beträffande avbrännan vill
jag meddela, att jag tror, att avbrännan äger rum i större utsträck-
ning i ugnen än vid Valsningen. Jag hyser sålunda därvidlag en mot-
satt uppfattning mot ingeniör Arfwedson. Jag har varit i tillfälle att
välla göt i långa och korta ugnar. I de korta uppgick avbrännan till
l %, men i långa ugnar uppgick avbrännan till 2 % och däröver. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
