Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenspektrografi. Fil. Dr Arne Westgren (inledningsföredrag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
De i förstft kolumnen upptagna Millerska indices äro den gängse
kristallografiska beteckningen för kristallBgurens olika plan och utgöra
som bekant de inverterade värdena av planens avsnitt på koordinat-
axlarna, vilka i detta fall äro tre av kubens kanter. Elementarkubens
kant betraktas som längdenhet. De mot en viss reguljär gittertyp
svarande gitterkonstanterna äro kortaste avståndet .mellan de plan, som
tillhöra en viss grupp, d. v. s. som äro sinsemellan parallella. Gritter-
konstanten, som svarar mot de plan, som äro parallella med planet m,
n, p i det enkla kubiska gittret är, som man lätt inser 77~2 2–2, om
elementarkubens kantlängd är 1. På detta sätt ha talen i andra ko-
lumnen av tab. I erhållits. Om elementarkuben är rymdceDtrerad,
bortfalla vissa av talen i denna serie, enär atomerna i kubens mitt i
vissa fall göra, att atomplan inskjuta sig mitt emellan de plan, som
tillhöra den enkla kubens planserier. Samma är förhållandet med den
ytcentrerade kuben, fastän serien av gitterkonstanter för denna givetvis
blir en annan än för den rymdcentrerade. På analogt sätt har Hull
beräknat gitterkonstantserierna för det kubiska diamantgittret och för
de enklaste snedvinkliga gittren. För de sistnämnda är bestämningen
naturligtvis något mera invecklad än för de reguljära gittren.
Hulls undersökningar av järn och nickel.
Hulls mätningar omfattade endast grundämnen, och bland dem under-
söktes även järn. Rent järnpulver erhölls genom reduktion av järnoxid
med vätgas. Bestämningen utfördes vid rumstemperatur, och järnet
förelåg därför i sin a-form. Som antikatod användes Volfram, vars
huvudstrålning är mycket kortvågig, varför en stor mängd linier er-
höllos. Dessa överensstämde samtliga med det rymdcentrerade kubiska
gittret. Elementarkubens sida befanns vara 2.86 . 10~8 cm.
Resultatets tillförlitlighet kunde kontrolleras på följande sätt. I det
rymdcentrerade kubiska gittret komma två atomer på varje kub.1) En
vätgasatom väger 1.663 . 10~24 gr. Järnet har atomvikten 55.4, absoluta
vikten av en järnatom är alltså 55.4 . 1.663 . 10~24 gr. Elementarkubens
vikt är produkten av dess volym och järnets spec. vikt, d. v. s. 2. s e3 .
IQ-24 . 7.86 gr. Om vi dividera detta sistnämnda tal med järnatomens
1) Vid en ytlig betraktelse av elementarkuben kanske man vore böjd anse, att den inne-
håller nio atomer. Varje hörnatom måste emellertid delas på åtta i denna punkt samman-
stötande kuber. På elementarkuben kommer alltså endast en åttondel av hörnatomerna och
som dessa äro åtta innehåller elementarkuben åtta åttondelar av hörnatomerna, d. v. s. de
utgöra en atom pr kub. Tillsammans med atomen i kubens mitt utgör detta två atomer
pr kub.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
