Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenspektrografi. Fil. Dr Arne Westgren (inledningsföredrag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
interferenslinier. Under förutsättning, att dessa linier verkligen existera,
har jag funnit röntgenogrammet överensstämma med ett ytcentrerat
kubiskt gitter, i vilket kolatomerna ingå i kubens hörn, under det järn-
atomerna äro placerade på sidornas mitt. En dylik atomgruppering
stämmer med formeln Fe.,C.
De båda reservationsvis meddelade linierna kunna förklaras av ato-
mernas olikvärdighet. Sekundärstrålningens intensitet är nämligen på
grund av järnatomernas högre vikt större för dessa än för kolatomerna.
I atomplangrupperna 210 och 310 innehålla vartannat plan järnatomer
och vartannat hälften järn- och hälften kolatomer. På grund av denna
planens olikvärdighet kunna de giva upphov till interferensstrålning,
vilket icke skulle vara fallet om alla atomer vore lika, och vilket vi
sett icke heller äger rum för y-järnet.
Den ytcentrerade kubens kant har befunnits vara 0.49 . 10~8 cm alltså
ganska nära överensstämmande med /-järnkubens. Varje elementarkub
innehåller tydligen en molekyl Fe3C; dess absoluta vikt är alltså
(3 - 55.6 + 12) 1.663 . 10-24 g = 178.8 . 1.663 - 10~24. Karbidens spec. vikt-
bör sålunda vara:
178.8^1.663 - 10-24
3;49^ KF24 ~~ °°’
Detta värde överensstämmer tämligen väl med det, som Benedicks*)
beräknat genom jämförelse av utglödgat kolståls och rent järns spec.
volymer och vilket utgjorde 7.24.
Om det gitter, varpå röntgenogrammet häntyder, verkligen är giltigt,
måste cernentiten kristallisera i det reguljära systemet. Söka vi efter
uppgifter i litteraturen angående cementitens kristallform, så finna vi
dessa förvirrande och osäkra. Gröt h2) anser konstaterat, att cementiten
är pseudohexagonal. Kroll3) har funnit cementitplattornas tvärsnitt
tydligt hexagonala men har samtidigt framhållit vissa skäl för exi-
stensen av en reguljär cementit (»Solvit»). Den i meteorjärn upp-
trädande karbiden av sammansättningen Fe3C, den s. k. coheniten, har
Spencer4) uppvisat vara kubisk. Tillsvidare få vi anse, att de vanliga
kristallogratiska undersökningsmetoderna icke lämnat något slutgiltigt
resultat betr. cementitens kristallform. De slutsatser, man dragit av
cementitens yttre form, äro icke tillräckligt säkra för att kunna anses
utesluta möjligheten av att den i själva verket är reguljär. Den för-
modade atomgrupperingen förklarar på ett osökt sätt, varför cementiten
löser sig i /-järn men icke i a-järn.
1) J. K. A. 1906.
2) Ohem. Krystallographie, 1906.
i!) J. Iron Steel Inst. 81, 304 (1910).
4) Min. Måg-. 13, 296 (1902).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
