Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenspektrografi. Doktor Arne Westgren - Röntgenspektrografi. Fil. Lic. R. Arpi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
tat för nickel. Som jag nämnt, har Hull visat, att vissa nickelpre-
parat besitta rymdcentrerat kubiskt gitter, vissa nickelpreparat har
han funnit kristallisera med ytcentrerat kubiskt gitter, under det att
en tredje grupp av nickelprover, efter vad han funnit, har utgjort en
blandning av båda kristallformerna. Vi veta alla, hur nära nickel och
järn stå varandra med avseende på kemiska och fysikaliska egenskaper,
och det är mycket sannolikt, att nickels omvandlingspunkt vid 340° är
analog med järnets /?- /-omvandling. Om denna nickels omvandling
alltså är betingad av atomernas omlagring från det rymdcentrerade till
det ytcentrerade gittret, så ligger det antagandet naturligtvis nära
till hands, att järn vid fi- y-omvandlingen förändras på liknande sätt.
Jag är naturligtvis den förste att medgiva, att den starka svärtning
som röntgenogrammen uppvisa, är en stor svaghet i mina undersök-
ningsresultat, då alla slutsatser, som kunna dragas av liniernas rela-
tiva intensitet, därigenom omöjliggöras. Vidare är det naturligtvis
icke otänkbart, att mycket svaga linier i röntgenogrammen kunna ha
bortskymts av svärtningsslöjan.
Över huvud synes mig dock en diskussion om, huruvida resultaten
äro förenliga med förutvarande mer eller mindre väl grundade före-
ställningar på detta område vara ganska gagnlös, då förhoppningar fin-
nas att genom förbättrade försöksanordningar slutgiltigt fastställa vad
som nu kanske endast förefaller sannolikt.
Fil. Lic. K. Arpi: Docenten Grabe föreslog, att nian för dessa un-
dersökningar skulle anväada masugnsklot, som kunna innehålla mycket
stora kristaller. Vi ha ibland i Hagfors fått ovanligt vackra prov på
masugnsklot, som till synes innehöllo mycket stora kristaller. Man
kunde t. ex. se mer än centirneterlånga, ja, bortåt l decimeter långa
kristaller. Men vid den mikroskopiska undersökningen visade det sig,
att denna storlek på kristallerna i viss mån var en illusion. Storleken
berodde på att klotet, som hade en mycket stark grafithalt, när man
slog sönder det, sprack efter grafitlamellerna. Dessa hade en tjocklek
av i vissa fall upp till 0.15 mm. Det visade sig, att varje till synes
stor kristall innehöll en massa små kristaller av a-järn. Jag tror, att
om man vill erhålla mycket stora kristaller av a-järn, torde man sna-
rare få välja, - en tanke, som docenten Grabe också var inne på -
sådant material, som utsatts för relativt hög värme under lång tid un-
der omvandlingstemperaturen, så att de kristallforstorande krafterna
fått verka länge med liten inre friktion. När man går ned hastigt
genom omvandlingstemperaturen, får man en omvandling på en massa
punkter och erhåller då små kristaller. Skall man ha stora kristaller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
