Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
ådror, och som fadern före honom rusade han efter
och ritade ett rödt mönster på negerns andra ben.
Då nu ankaret lättades och förseglen sattes till,
gav kapten van Horn, vars skarpa öga ^ej gått miste
om en enda detalj av denna händelse, sin svarte
ror-gängare en order och vände sig om för att
uppmuntra Jerry med sitt bifall.
»Bravo, Jerry!» ropade han. »Buss på honom!
Slå omkull honom! Tukta honom! Buss på honom!
Buss på honom!»
Den svarte riktade till försvar en spark mot Jerry,
men i stället för att ta till flykten undvek denne —
återigen ett arv efter Terrence — den nakna foten
och ristade in en ny serie parallella linjer på det
svarta benet. Det var för mycket, och den svarte som
var mera rädd för van Horn än för Jerry, vände om
och flydde föröver, räddade sig upp på de åtta
Lee-Enfieldgevären som lågo ovanpå kaj utskej lej tets tak
och bevakades av en av besättningen. Jerry rusade
rundt omkring skejlejtet, hoppade upp och föll tilllbaka,
tills kapten van Horn kallade honom till sig.
»Den där valpen är en negerjägare», anförtrodde
van Horn Borckman, i det han böjde sig ner för
att klappa Jerry och ge honom hans tillbörliga tribut
av beröm.
Och under dessa smekningar av en gud, som
visserligen icke var klädd i långbyxor, glömde Jerry för
ett ögonblick det öde som svävade över honom.
»Det är ett riktigt lejon till hund, mera lik en
Airedale än en irländsk terrier», fortfor van Horn till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
