Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
sökte slå ner den med tassarna. Ibland lyckades han
och förstörde en, men striden slutade ej förr än alla
kakerlackorna liksom på en ny signal försvunno in
i de många springorna och lämnade rummet åt
honom.
Nu kom hastigt hans nästa tanke: Var är
kaptenen? Han visste att han inte fanns i rummet, men
ändå reste han sig på bakbenen och undersökte den
låga kojen, och hans skarpa lilla nos skälvde belåtet,
och han fnös smått av förtjusning, då han kände av
lukten att kaptenen nyss varit där. Och vad som kom
hans nos att skälva och fnysa satte också hans lilla
svansstump i rörelse.
Alen var var kaptenen? Den tanken i hans hjärna
var lika skarp och bestämd som en dylik tanke skulle
ha varit i en människohjärna. Och på samma sätt
ledde den till handling. Dörren var upphakad, och
Jerry sprang ut i kajutan, där ett femtiotal svarta gåvo
ifrån sig besynnerliga stönande, pustande och
snarkande läten under sömnen.
De voro tätt sammanpackade, de fyllde såväl
golvet som de långa britsraderna, så att han måste krypa
över deras nakna ben. Och där fanns ingen vit gud
som kunde försvara honom. Det visste han, men
var icke rädd.
Sedan han övertygat sig att kaptenen ej var i
kajutan, beredde han sig till den farliga klättringen
uppför den branta trappan som nästan var en stege; då
kom han ihåg proviantrummet. Han sprang dit in
och nosade på den sovande flickan i bomullsskjortan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
