Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
först bemödat sig att ej se dessa många bilder,
började han sedan dröja vid dem med ett försök att så
fylla sina tankar med dem att han kunde utestänga
den enda bild han ej ville se.
Han kom ihåg sitt arbete, redskapsvagnen och
räddningsmanskapet som hade arbetat under hans
befäl, och han undrade vad som hade blivit av Clancey,
hans närmaste man. Så kom den långa dagen, då
de, väckta klockan tre på morgonen för att lyfta
bort en spårvagn ur de krossade skyltfönstren i en
speceributik och få den tillbaka på spåret, hade
arbetat hela dagen med att röja undan efter ett halvt
dussin spårvagnsolyckor och kommo hem till
stallarna klockan nio på kvällen just som det kom en
ny alarmringning.
»Nå, gudskelov», sade Clancey, som bodde ett par
hus ifrån honom. Han tyckte sig ännu se honom
torka svetten ur sitt smutsiga ansikte. »Gudskelov,
det är bara en småsak och alldeles i vårt grannskap
— inte ett dussin kvarter från vårt. Så snart det
är gjort, kunna vi kila hem och låta de andra
kamraterna, som bo nere i staden, föra spårvagnen till
stallarna.»
»Vi behöva bara lyfta upp den ett ögonblick»,
hade han svarat.
»Vad står på?» frågade Billy Jaffers, en annan av
arbetslaget.
»Några äro överkörda — man kan inte få fram
dem», sade han, i det de klättrade upp på
räddnings-vagnen och gåvo sig av.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
