Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
billat semitiskt släkttycke och den brutala
maktfullkomlighet som satt sin prägel på hans ansikte och
hans sätt.
Född och uppfödd i nakenhet trädde Nau-hau
fram på däcket käckt och utan blygsel. Hans enda
klädesplagg var en sadelgjord spänd om livet.
Mellan denna och bara kroppen hade han stuckit in den
nakna klingan av en tio tums kniv. Hans enda
prydnad var en vit djup porslinstallrik som på ett snöre
av kokosfibrer hängde ner från halsen så att den satt
platt på bröstet och halvt dolde de kraftiga
musklerna. Det var en ovärderlig skatt. Ingen
Malaita-man som han någonsin hört talas om ägde en hel
sopptallrik.
Lika litet som nakenheten gjorde sopptallriken
honom löjlig. Han var kunglig. Hans far hade varit
kung före honom, och han hade visat sig större än
sin far. Liv och död bar han i sina händer och i
sitt huvud. Han hade ofta utövat denna rätt, i det
han ropat till sina undersåtar på Langa-Langas
tungomål: »Slå ihjäl den och den», eller »du skall leva».
Emedan hans far ett år efter sin abdikation hade
varit nog dåraktig att blanda sig i sonens regering,
hade han kallat till sig två män och låtit dem dra
till ett rep av kokosfibrer omkring faderns hals så att
han kvävdes. Emedan hans favorithustru, mor till
hans förstfödde, av enfaldigt kelande ömhet djärvts
kränka en av hans kungliga tambos, hade han låtit
döda henne och hade själv egennyttigt och
samvetsgrant ätit upp henne ända till märgen i hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
