Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
»Hej, Borckman», ropade han. »Bemanna
valbåten.»
Då valbåten låg långsides steg han ner först med
överlägsen min och inbjöd sedan Nau-hau att göra
honom sällskap.
»Hör på, kung av Babylon», mumlade han i
hövdingens öra, då besättningen grep sig an med årorna,
»om någon göra mig obehag, jag skjuta er det
första jag gör. Sedan jag skjuta hela Langa-Langa. Ni
följa med mig hela tiden jag gå och se mig
omkring. Om ni inte tycka om gå med mig, det vara
förbi med er på fläck.»
Och på stranden — ensam vit man åtföljd av en
irländsk terriervalp med hjärtat översvallande av
kärlek och en svart kung, som mot sin vilja hyste stor
respekt för den vite mannens dynamit — gick van
Horn barbent och med stoltserande hållning genom
en befästad by på tre tusen själar, medan hans vite,
på snapsar begivne styrman höll det lilla fartyget
förankrat ett stycke ifrån stranden och hans svarta
besättning med handen på årorna höll valbåtens akter
mot stranden för att ta ombord den man de tjänade
men som de icke älskade och vars huvud de med
förtjusning skulle ha huggit av när som helst, om
de icke varit så rädda för honom.
Van Horn hade ej ämnat gå i land, och att han
gick i land efter hövdingens fräcka utmaning var
endast av affärsintresse. I en timme strövade han
omkring med högra handen alltid i närheten av
kolven på pistolen som hängde vid hans ljumske och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
