Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
starkare än den varit då han först blev dess
styresman. Han hade varit en melanesisk Napoleon i
smått. Som krigare hade hans skarpsinnighet satt
honom i stånd att utvidga bushmännens gränser.
Ärren på hans skrumpna kropp vittnade om att han
hade kämpat bland de främsta. Som lagstiftare hade
han uppmuntrat och befordrat styrka och duglighet
inom sin stam. Som statsman hade han alltid varit
ett steg framför sina grannhövdingar i fråga om att
sluta fördrag och bevilja koncessioner.
Och med sin ännu livliga intelligens till hjälp
hade han nyss uttänkt en plan varigenom han skulle
kunna överlista van Horn och lura det stora brittiska
riket som han hade mycket liten aning och ännu
mindre kunskap om.
Ty Somo hade en historia. Det var ett underligt
land, en saltvattenstam som bodde vid lagunen, där
man antog att endast bushmän bodde. Somos
legender kastade ett glimmande ljus långt tillbaka i
tidens mörker. En dag, så långt tillbaka i tiden att
ingen kunde räkna ut när det var, hade Somo, son
av Loti, som var hövding i öfästningen Umbo, tvi-
stat med sin far och flytt för hans vrede tillsammans
med ett dussin kanotlaster av unga män. Under två
mon-suner hade de varit stadda på irrfärder. Myten
berättade att de hade kringseglat Malaita två gånger
och härjat så långt i fjärran som Ugi och San
Cri-stobal tvärsöver det vida havet.
Kvinnor hade de rövat efter framgångsrika strider,
och till sist hade Somo, rik på kvinnor och avkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
