Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
sta vindfläkt? Ett ögonblick hade Jerry rasat och
våndats, morrat och rusat på, velat och handlat. 1
nästa ögonblick låg han slapp och orörlig i
medvetslöshetens lilla död. Om en liten stund, det visste
Bashti, skulle medvetande, känsla, rörelse och
handlingsförmåga strömma tillbaka i den domnade lilla
kroppen. Men vart hade under tiden medvetande,
känsla och vilja tagit vägen under käppens drivande
kraft?
Bashti suckade tungt och svepte trött in skallarna
i deras halmflätade skynken — alla utom van Horns
och hissade upp dem i luften för att hänga ner
från takbjälkarna — hänga där, tänkte han, långt
sedan han var död och ifrån alltsammans, liksom
några av dem hade hängt där långt före hans fars och
farfars tid. Van Horns huvud lät han ligga på
golvet, medan han själv smög sig ut för att titta in
genom en springa och se efter vad valpen skulle ta
sig till.
Först darrade Jerry i hela kroppen, reste sig med
möda och stod där vacklande och yr i huvudet, och
Bashti, som stod med ögat vid springan, såg livets
under flöda tillbaka genom den domnade kroppens
kanaler och ge benen kraft att resa sig, och han såg
medvetandet, hemligheternas hemlighet, flöda tillbaka
in i det hårbeklädda huvudet av ben, glimma och
växa i de öppnade ögonen och tvinga läpparna att
blotta tänderna och strupen att vibrera till en
fortsättning på morrningen som avbrutits då käpprappet
försänkt honom i mörker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
