Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
en så exklusiv diet, endast möjlig för en så högt
uppsatt personlighet. Egentligen tyckte han lika litet
om hönskött som om annat kött. Allt kött smakade
likadant för honom, ty hans smak för kött hörde till
de njutningar som för längesedan förlorat sin lockelse
för honom.
Men äggen! Dem tyckte han om att äta. De voro
den enda mat som smakade honom. De utgjorde
för honom reminiscenser från hans ungdoms
köttätande tid. Han blev hungrig då han hade
mega-podägg, och hans nästan uttorkade källor på saliv
och matsmältningssafter eggades att flyta igen då han
såg ett megapodägg, anrättat till ätning. Därför var
han den ende på det av tabu strängt inskränkta Somo
som åt megapodägg. Och eftersom denna tabu var
av övervägande religiös natur, hade Agno den
prästerliga uppgiften att hålla uppsikt över och omhulda
den kungliga hönsgården.
Men Agno var ej längre ung. Magens starka
begär hade för länge sedan domnat bort, och även han
åt endast av pliktkänsla, och för honom smakade all
mat lika. Endast megapodägg stimulerade hans smak
och satte liv i hans kropps safter. Därav kom det
sig att han bröt mot den tabu han ålade andra och
i hemlighet, då varken män, kvinnor eller barn sågo
det, åt de ägg han stulit från Bashtis enskilda förråd.
Då värptiden började och både Bashti och Agno
ivrigt längtade efter ägg efter sex månaders
återhållsamhet, tog Agno Jerry med sig på den förbjudna
vägen genom mangrovelunden, där de klevo från rot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
