Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
åläggande försiktighet begärde han bekräftelse av
jerry, vars nackhår reste sig under Nalasus känsliga
fingrar och som nu spejade ut i nattluften med
både nos och öron. Och lika tyst som Nalasu
försäkrade Jerry om igen att det var män, många män,
mer än fem.
Med ålderdomens tålamod satt Nalasu kvar
orörlig, tills han alldeles vid brynet av djungeln, på
sextio fots avstånd, märkte ett särskilt buller av en
särskild man. Han spände bågen, sköt av pilen och
belönades med ett stönande och underligt flämtande
ljud. Först hindrade han Jerry från att springa
efter pilen som hade träffat, det visste han, och sedan
lade han en ny pil innanför bågsträngen.
I en kvart rådde tystnad; den blinde mannen satt
där som huggen i sten, och hunden, som darrade
av iver under den talande beröringen av hans
fingrar, lydde hans befallning att ej ge ett ljud ifrån sig.
Ty Jerry så väl som Nalasu visste att döden
prasslade och lurade i det omgivande mörkret. Åter
hördes en tyst rörelse, närmare än förut, men den
avskjutna pilen träffade inte. De hörde dess smäll mot
en trädstam och en förvirrad mängd små ljud
förorsakade av hastigt flyende fötter. Efter en stunds
tystnad viskade Nalasu till Jerry en tillsägelse att
hämta tillbaka pilen. Han var väl dresserad, ty
ljudlöst till och med för Nalasus öron, som hörde
bättre än seende män, följde han riktningen av pilens
smäll mot trädet och kom tillbaka med pilen i
munnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
