Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
endast skräck i dessa ljud, drog den slutsatsen att
byn var stadd på flykt till sina befästade punkter i
bergen, men visste ej orsaken till denna flykt.
Han kallade till sig Jerry och tillsade honom att
ge sig ut på rekognoscering till det stora
pisangträ-det, där Nalasus stig och stora vägen löpte samman,
och göra sina iakttagelser och avlägga rapport. Och
Jerry satt under pisangträdet och såg hela Somo fly.
Män, kvinnor och barn, de unga och de gamla,
diande småbarn och patriarker stödda på käppar och
stavar drogo förbi honom i den största brådska och
oro. Byhundarna voro lika förskrämda och gnällde
och jämrade sig där de sprungo. Den smittsamma
skräcken övade stark verkan på Jerry. Han kände
sig frestad att sluta sig till denna massflykt undan
en okänd hotande fara som väckte hans instinktlika
rädsla för döden. Men han behärskade denna
ingivelse tack vare sin trohet mot den blinde man-
nen som hade födt honom och smekt honom i sex
månader.
Då han kom tillbaka till Nalasu och satt mellan
dennes knän, avlade han sin rapport. Han kunde
omöjligt räkna längre än till fem, men han visste
att den flyende befolkningens anta! uppgick till
mycket mer än fem. Han betecknade alltså fem män
och mera, fem kvinnor och mera, fem barn och
mera, fem dibarn och mera, fem hundar och mera
— ja, även fem svin och mera. Nalasus öron sade
honom att det var många, många gånger mera, och
han frågade efter namn. Jerry kände till namnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
