Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
upphov. Då han • en gång sfack upp nosen för att
betyga henne sin ömhet råkade han stöta emot
hennes ansikte med sin lilla på en gång hårda och
mjuka näsa så att hon ryckte till och uppgav ett rop.
Då detta råkade hända en gång till, kom han
underfund med vilken effekt det gjorde på henne, och när
hon sedan blev för vild och uppsluppen i sin
lekfulla retsamhet mot honom, stack han sin nos mot
hennes ansikte och tvingade henne att dra tillbaka
huvudet för att undgå honom. Efter någon tid
upptäckte han att om han envisades, måste hon göra
slag i saken genom att slå armarna om honom och
skämtsamt vråla honom in i öronen, och sedan
föresatte han sig att spela sin roll tills resultatet blev
denna förtjusande kapitulation och stegring i glädjen.
Under denna lek råkade han aldrig stöta hennes
kind eller haka så hårdt som han stötte sin egen
ömtåliga nos, men det beredde honom mera nöje än
smärta. Alltsammans var bara roligt, och så var det
ju till på köpet bara kärlek. Att stöta sig under
sådana förhållanden var mer än roligt. Och sådan
smärta var en njutning för hjärtat.
Alla hundar äro gud-dyrkare. jerry hade större
tur än de flesta hundar och träffade på ett par
gudar som, hur befallande de än voro, på samma gång
voro kärleksfullare än andra. Det såg visserligen ut
som om han kunnat tillfoga sin älskade kvinnoguds
kind allvarsam skada, men hellre än att göra henne
något illa skulle han ha offrat all sin översvallande
kärlek som utgjorde hans liv. Han levde icke för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
