Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugufjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
henne och vidrörde frågande hennes kind med sin
kalla nos. Hon drog med sin ena famnande arm
hans kropp intill sitt bröst; hennes fria hand låg
på relingen, halvöppen, en skär och vit blomma,
doftande och förförisk. Jerrys nos sökte sig fram till
den. Handens öppning var så inbjudande. Med små
puffande rörelser tvingade han fingrarna att sprida
sig ännu mera, i det hans nos hänryckt borrade sig
in i hennes förtjusande lilla hand.
Här kom han till ro med den guldbruna nosen
mjukt instucken ända till ögonen, och han var
alldeles stilla, glömde helt och hållet att Ariel under
vindens tryck utsatte sin kopparförhydning för
solhettan, och att Michael blev allt mindre på avstånd,
i det att valbåten avlägsnade sig mer och mer. Villa
höll sig lika orörlig. Båda lekte en lek, som dock
var ny för henne.
Jerry höll sig stilla så länge han möjligen kunde.
Men då hans kärlek blev honom övermäktig, drog
han en suck — en lika djup suck som i kaptenens
hand för längesedan på Arangis däck. Och liksom
kaptenen hade svarat med ett ömsint skratt, så
svarade nu också kvinnoguden. Hon skrattade muntert.
Hennes fingrar slöto sig omkring Jerrys nos till en
smekning som nästan gjorde ondt. Hennes andra
hand och arm tryckte honom intill hennes bröst tills
han kippade efter andan Men hela tiden viftade
hans svansstump energiskt av och an, och då han
blev fri från den njutningsrika kramningen lade han
ned sina silkeslena öron bakåt, slickade henne på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
