Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Förra avdelningen - Karin Ingmarsdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var inte mycket med den klockan. Glas hade den inte mer
över visarna, och emaljen på urtavlan var skadad, den också.
— Den står, sade Storm och höll upp den till örat.
— Ja, sade gossen, jag undrar bara om skolmästarn tror,
att någon kan laga den.
Storm öppnade klockan. Man kunde höra, att det
skramlade i den, som om alla hjul vore lösa.
— Du måtte visst ha slagit in spik med den här klockan.
Den kan jag inte göra något för.
— Tror skolmästarn, att Klock-Erik kan göra något för
den?
— Nej, inte mer än jag. Det är bäst, att du skickar den
till Falun och får ett nytt verk i den.
— Ja, jag trodde så också, sade Ingmar och tog igen
klockan.
— Hur i Herrans namn har du burit dig åt med den?
frågade skolmästarn.
Gossen satt och sväljde en stund, som om gråten hade
kommit honom i halsen.
— Det var fars klocka, sade han. Den blev så här illa
skadad, när stocken kom och körde till far.
Nu blevo alla helt uppmärksamma, och Ingmar ansträngde
sig för att fortsätta.
— Vi hade påsklov, så att jag var hemma, när det hände,
och jag var den första, som kom ner till far, när han låg
på stranden. Far låg och höll klockan i händerna. "Nu
är det slut med mig, Ingmar", sa far, "jag är ledsen, att
klockan har gått sönder, för jag vill, att du ska ge den till
en, som jag har gjort illa mot, och hälsa ifrån mig." Så
sa han vem det var, som skulle ha klockan. Han bad mig,
att jag skulle ställa om, att den blev lagad i Falun, innan
jag gav den till den, som skulle ha den. Men jag kom aldrig
tillbaka till Falun, jag, och nu vet jag inte hur jag ska göra.
Skolmästarn började genast fundera över om han kände
någon, som snart skulle resa in till staden, men mor Stina
vände sig till gossen.
— Vem var det, Ingmar, som skulle ha klockan?
— Jag vet inte om jag ska säga det, sade gossen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
