Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Förra avdelningen - Hellgum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Larsson själv stod vid ett städ och plattade till spikhuvuden.
Hans äldste son stod vid ett annat, hamrade ut järnten efter
järnten och klippte av dem. En av sönerna drog blåsbälgen,
en släpade fram kol, vände på järnen, som lågo i ässjan för
att vitglödgas, och bar fram dem till smederna. Den fjärde
av sönerna var endast sju år; han plockade upp de färdiga
spikarna, kylde dem i en vattenho och band dem samman
i buntar.
Mittunder arbetet kom en främmande och ställde sig i
dörröppningen. Det var en hög, mörk man. Han måste nära
nog böja sig dubbel för att kunna se in.
Birger Larsson höll upp med arbetet för att få veta vad
den nykomne önskade.
— Ni får inte ta illa opp, att jag tittar in, fast jag
inte har något ärende, sade mannen. Jag har själv varit
smed i ungdomen, och därför har jag svårt att gå förbi en
smedja utan att se på arbetet.
Birger Larsson lade märke till att den främmande hade
stora, seniga händer, riktiga smednävar.
Smeden började utfråga den främmande om vem han var
och varifrån han kom. Karlen svarade vänligt utan att röja
sig. Birger fann honom klok och tyckte om honom. Han
gick ut ur smedjan med honom, stod på svarta smedbacken
och skröt med sina söner. Han hade haft svåra dagar, sade
han, innan sönerna hade vuxit upp, så att de kunde bistå
honom med arbetet. Men nu, då de alla hjälptes åt, gick
det gott.
— Du ska få se, att om några år är jag en rik man, sade
Birger.
Främlingen log en smula och sade, att det fägnade honom,
att Birger hade så god hjälp av sönerna.
— Nu vill jag fråga dig om något, fortfor han, lade sin
tunga hand på Birgers axel och såg honom djupt in i
ögonen. Då du har så god hjälp av dina söner i världsliga
ting, låter du dem väl också bistå dig i de andliga?
Birger stirrade slött på honom.
— Jag ser, att detta var dig en ny fråga, sade främlingen,
tänk på den, tills vi härnäst råkas!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
