- Project Runeberg -  Jerusalem /
118

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Förra avdelningen - Hellgum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jag är nog inte så i Guds nåd, att han vill hjälpa mig.

Det blev nu tyst en stund, så frågade Hellgum:

— Har mor Karin någonsin frågat sig varför denna
hemsökelse har kommit?

Karin svarade inte, hon tycktes åter stänga sig inne i sig
själv.

— Det är något, som säger mig, att Gud har gjort detta,
för att hans namn ska varda än mer ärat, sade Hellgum.

När Karin hörde detta, blev hon ond. Ett par skarpa, röda
fläckar sprungo upp på hennes kinder. Det syntes henne
mycket förmätet av Hellgum att tro, att denna sjukdom
hade kommit över henne, för att han skulle få tillfälle att
göra ett under.

Predikanten reste sig, gick fram till Karin och lade sin
hand på hennes huvud.

— Vill du, att jag ska be för dig? sade han.

Ögonblickligen kände Karin en ström av liv och hälsa
ila genom kroppen, men hon var så förolämpad över hans
påflugenhet, att hon häftigt skakade bort hans hand och
lyfte armen, som om hon hade velat slå honom. Ord kunde
hon inte finna i hastigheten.

Hellgum drog sig tillbaka ner mot dörren.

— Man ska inte visa från sig vad Gud sänder en, sade
han.

— Nej, sade Karin, vad Gud sänder en, det får man nog
ta emot.

— Jag säger dig, jag, att i dag ska detta hus salighet
vederfaras, sade karlen.

Karin svarade inte.

— Tänk på mig, då du blir hulpen! sade Hellgum och
gick med detsamma ut genom dörren.

Karin satt alldeles upprätt i stolen. De röda fläckarna
brunno länge på kinderna.

"Ska jag nu inte få vara i fred i mitt eget hem!" tänkte
hon. "Det är besynnerligt, så många det är, som tror sig
vara sända av Gud."

Men helt plötsligt såg Karin, att hennes lilla flicka reste
sig och skyndade fram mot spisen. Den lilla hade just fått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free