- Project Runeberg -  Jerusalem /
131

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Förra avdelningen - Den nya vägen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jag vet inte vad du väntar av mig, sade Ingmar.

— Vad ska jag vänta av dig, du är ju bara en pojke. Du
äger ju ingenting heller. Du har bara två tomma händer att
komma med.

— Jag tror rentav du vill, att jag ska slå ihjäl Hellgum?

— De sa där nere i kyrkbyn, att allt vore hjälpt, om
du kunde förmå Hellgum att resa sin väg.

— Det har man väl alltid sett, att det blir brytning och
strid, när det kommer en ny lära, sade Ingmar.

— Det vore i alla fall ett gott sätt för dig att visa folk
vad du duger till, sade Stark Ingmar envist.

Ingmar vände sig från gubben och satte sågen i gång.
Han hade nu framför allt gärna velat fråga hur det hade
gått med Gertrud och om hon redan hade slutit sig till
Hellgumianerna, men han var för stolt att röja sin oro.

Klockan åtta gick Ingmar hem till gården för att äta
frukost. Som vanligt var det mycket god mat framsatt för
honom, och Halvor och Karin voro synnerligen blida. Så
snart Ingmar såg dem, tyckte han, att han inte kunde tro
ett ord av allt Stark Ingmars prat. Han blev lätt om hjärtat
än en gång och viss om att gubben hade överdrivit.

Men snart kom oron för Gertrud tillbaka så stark, att han
inte kunde äta.

— Har du inte varit nere hos skolmästarns på sista tiden,
Karin? frågade han plötsligen.

— Nej, svarade Karin raskt. Inte vill jag umgås med så
ogudaktigt folk.

Ingmar teg länge, för detta var ett svar att tänka på. Var
det nu rätt att tiga eller tala? Om han talade, skulle han
komma i strid med hemfolket, men han ville heller inte,
att någon skulle tro, att han höll med om det, som var orätt.

— Aldrig har jag märkt något ogudaktigt hos
skolmästarns, sade han, och jag har dock bott där i fyra år.

Karin tänkte nu nästan detsamma som Ingmar nyss,
undrade om hon skulle vara tyst eller tala. Men hon måste
ju hålla sig till sanningen, även om det skulle gå Ingmar
till hjärtat, och därför sade hon, att när människorna inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free