- Project Runeberg -  Jerusalem /
218

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Senare avdelningen - Avresan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

AVRESAN.



En vacker morgon i juli utgick ett långt tåg av kärror
och lastvagnar från Ingmarsgården. Det var
Jerusalemsfararna, som äntligen hade slutat sina förberedelser och nu
började sin resa med den långa färden till järnvägsstationen.

När det långa tåget drog fram genom bygden, kom det
förbi en fattig gård, som kallades Myckelmyra.

Där bodde ett dåligt folk, sådant där utskum, som
tillverkas, då Vår Herre vänder bort ögonen eller är sysselsatt
på annat håll.

Där funnos en hel mängd smutsiga och trasiga barn, vilka
hela dagen ropade skällsord efter dem, som reste förbi, där
fanns en gammal, gammal gumma, som brukade sitta full
vid vägkanten, och där funnos en man och en hustru, som
alltid grälade eller slogos.

Ingen hade någonsin sett dem arbeta, man visste inte om
de tiggde mer, än de stulo, eller stulo mer, än de tiggde.

När nu tåget drog förbi denna eländiga och usla stuga,
vilken var sådan, som en plats blir, där vind och väder
under många år ha fått härja ostörda, stod den gamla
gumman stadig och upprätt vid vägkanten på samma ställe,
där hon eljest brukade sitta full och vagga och lalla, och
fyra av barnen stodo omkring henne, och alla fem voro
rentvättade och kammade och så ordentligt klädda, som det
var dem möjligt.

Då de, som åkte i den första kärran, fingo syn på dem,
saktade de farten och körde förbi dem mycket långsamt, och
detsamma gjorde alla de andra; de foro så sakta förbi, att
hästarna nätt och jämnt rörde sig.

Och alla de, som drogo bort, började på en gång gråta
mycket häftigt; de fullväxta gräto tyst med snyftningar, men
barnen med skrik och hög klagan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free