- Project Runeberg -  Jerusalem /
7

Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Förra avdelningen - "Murar av guld och portar av bränt glas"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle ligga. Det föreföll, som om han sedan inte kunde
slita dem därifrån.

Hellgum hade redan förut under resan talat om för
bönderna, att Jaffas hamn var så grund, att endast
fiskebåtar och små segelfartyg kunde löpa in där. Stora
ångbåtar som Augusta Viktoria måste kasta ankar på en öppen
redd och passagerare och varor föras i land i roddbåtar. De
visste också, att landningen kunde vara mycket farlig, om
vädret var dåligt, eftersom man en lång stund måste ro fram
på det öppna havet, utan skydd mot vind och våg.

Men nu hade de lugnt och stilla väder, och Hellgum, som
förra gången hade haft en svår landning, var mycket glad
häråt. Han visade dem två svarta klippor, som lågo mitt
i själva hamninloppet på endast ett par årtags avstånd från
varandra, och sade, att mellan dem måste alla båtar ro fram,
som skulle in till Jaffa. Det hade hänt mer än en gång, när
det hade varit stark storm, att de små roddbåtarna hade
vräkts mot dessa klippor och blivit slagna i bitar.

Augusta Viktoria hade inte legat länge på redden, förrän
en hel massa roddbåtar kommo utskjutande från staden. De
foro ut på havet med en fart, som om de flöge. Bönderna
kunde inte annat än tycka, att det var duktiga karlar, som
rodde dem. De reste sig halvt upp och rodde stående för att
få bättre fart. De voro en smula försiktiga i början, men
när de hade kommit förbi de båda farliga klipporna, började
en skarp kapprodd. Det hördes ända ut till ångbåten hur
de skrattade och eggade varandra med tillrop.

— Det är så de gör, sade Hellgum. Var och en av dem
är så ivrig att komma först, att de ofta nog sätter
passagerares liv på spel för sin brådskas skull. Ni ska se på dem,
när de kommer ombord! Det är ingen av dem, som inte har
ansiktet fullt av ärr och skråmor. Det är det vildaste sjöfolk
vid Medelhavet. De skyr inte ett knivhugg eller ett slag med
årån, när det gäller att hindra en kamrat att ro förbi dem.

Ännu medan Hellgum talade, kom ett par Jaffasjömän
ombord. Det var så storväxta och starka karlar, att
dalkarlarna blevo förvånade. De hade inte väntat sig, att det
skulle finnas så präktigt folk i det här försummade landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:22:40 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jerusalm/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free