- Project Runeberg -  Jerusalem /
20

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Förra avdelningen - Korsbäraren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sedan hade han för vana att gå utför bergets lägre
terrasser ner i Josafats dal med den stora judiska
begravningsplatsen. Det långa korset släpade efter honom, det slamrade
mot de många gravhällarna och rubbade småstenarna, som
voro strödda över dem. Gång på gång stannade han, när han
hörde stenarnas rassel, och såg sig om, i tydlig tro att någon
kom gående efter honom. För varje gång han märkte, att
han hade misstagit sig, drog han åter en av sina tunga suckar
och vandrade vidare.

Dessa suckar blevo till ett djupt stönande, när han hade
nått dalbottnen och det nu förestod honom att släpa det
väldiga korset uppför bergshöjden, på vars krön Jerusalem
ligger. På denna sida finnas den muhammedanska
befolkningens gravar, och ofta såg han där en sörjande kvinna
sitta insvept i sin vita överklädnad på en av de låga,
kistlika gravvårdarna. Han stapplade då åt hennes håll, till dess
att hon, skrämd av slamret, som åstadkoms, då korset drogs
över vårdarna, vände mot honom sitt ansikte, som var täckt
av en tät, svart slöja och väckte den föreställningen, att där
inte fanns något annat än ett tomt, mörkt hål. Då vände
han om med en rysning och drog vidare.

Han klättrade med outsäglig möda ända upp till kullens
krön, där stadsmuren reser sig. Sedan brukade han vandra
på en smal stig utanför muren fram emot Sions kulle på
södra sidan av berget och nådde upp till den lilla armeniska
kyrkan, som kallas Kaifas’ hus.

Här lade han åter ner korset på marken och tittade in
genom nyckelhålet. Men han nöjde sig inte med detta, utan
han grep om klocksträngen och ringde. När han en stund
därefter hörde tofflor smälla mot stenläggningen, smålog
han och förde redan händerna upp till törnekronan för att
lyfta den av huvudet.

Men så snart kyrkotjänaren, som öppnade porten, fick syn
på korsbäraren, gjorde han ett nekande tecken med huvudet.

Botgöraren böjde sig framåt och såg in genom den
halvöppna dörren. Han överfor med blicken den lilla gården,
där enligt sägnen Petrus förnekade frälsaren, och förvissade
sig om att den var alldeles tom. Hans ansikte fick ett uttryck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free