Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - Barbro Svensdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
du skulle gifta dig med skolmästarns Gertrud. Jag tog just
till något, som var alldeles omöjligt, för att jag skulle få
vara i fred. Far blev också alldeles förskräckt till en början.
"Då blir du aldrig gift", sa han. — "Ja, då får jag vara
nöjd med det", sa jag. Men jag såg, att far ändå tyckte
om tanken. — "Har jag ditt ord på det då?" sa han om
en stund. — "Ja, det har ni, far", sa jag. Du förstår väl,
att jag inte en minut trodde, att han skulle kunna ställa
om något sådant. Det såg lika omöjligt ut som att gifta
bort mig med kungen.
Efter detta hade jag i alla fall ro ett par år för alla
giftermålsförslag, och jag var nöjd, bara jag fick vara i fred.
Jag hade det så bra jag kunde begära, jag skötte fars stora
hushåll och fick styra och ställa som jag ville, så länge som
han var änkling. Men så nu i maj kom far hem sent en kväll
och sände genast efter mig. "Nu kan du få Ingmar
Ingmarsson på Ingmarsgården", sa han. Far hade då inte talat
ett ord om saken på två år. "Nu väntar jag, att du står
fast vid ditt ord", sa han till mig. "Jag har köpt gården
för fyrtitusen kronor." — "Men Ingmar har ju redan en
fästmö", sa jag. — "Han bryr sig väl inte mycket om henne,
eftersom han nu friar till dig."
När Ingmar hörde Barbro berätta detta, blev han bitter
i sitt sinne. "Vad detta är besynnerligt!" tänkte han. "Det
här låter ju alldeles som en lek. Tänk, att jag har måst avstå
från Gertrud, bara därför att Barbro en gång hade skämtat
om mig med sin far!"
— Jag visste alls inte vad jag skulle göra, fortfor hustrun,
jag blev ju rörd också över att far hade gett ut så mycket
pengar för min skull, jag tyckte jag inte genast kunde säga
nej. Och inte visste jag heller hur du hade det ställt för
dig, om den där gården kanske var dig kärare än allt annat.
Och far svor på att om jag inte gav med mig, så skulle han
sälja gården till sågverksbolaget. Just vid den tiden hade
jag det inte så bra hemma heller. Far hade gift sig för
tredje gången, och jag tyckte inte om att gå under styvmor,
där jag själv hade varit ensam rådande. Och eftersom jag
inte genast hade klart för mig om jag skulle säga ja eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
