Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - I armodets dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oss män att träda in i en sådan där flickskola. Nu kan jag
bara tänka ut en sak, som skulle hjälpa skolan", sa Achmed
effendi, "och det vore, om miss Young ville åta sig den.
Jag vet, att hon är lärd, och jag vet, att hon kan tala
arabiska. Jag ska inte neka henne vad helst hon begär som
lön, om hon bara vill åta sig skolan."
— Nå, sade mrs Gordon, hur avlopp nu den saken?
— Det gick på samma sätt som med kvarnen, sade
Ingmar. Miss Young sa, att hon var villig att sköta skolan,
men hon ville inte ta någon lön för sitt arbete. Achmed
effendi svarade då: "Jag är van att löna dem, som arbetar
för mig. Jag har aldrig lärt mig att ta emot nådegåvor."
Miss Young var obeveklig, och han måste gå med oförrättat
ärende. Han var då förargad och sa till miss Young, att det
kom på hennes ansvar, att så många fattiga barn fick växa
opp utan vård och undervisning.
Mrs Gordon teg en stund, och så sade hon:
— Nu märker jag nog, att ni, Ingmar Ingmarsson, tycker,
att vi har handlat orätt i dessa fall. Det är alltid gott att
höra en klok mans åsikt, och jag vill därför be er säga vad
annat ni kan ha att anmärka på vårt levnadssätt.
Ingmar satt länge och betänkte sig. Det följde så mycken
värdighet med mrs Gordon, att det inte var lätt för honom
att komma med anmärkningar.
— Nå ja, sade Ingmar, jag tycker inte, att ni borde ställa
det så för er, att ni behövde leva i så stor fattigdom.
— Hur menar ni att vi skulle undgå detta? sade mrs
Gordon och smålog
Ingmar dröjde än längre med svaret än förut.
— Om ni läte ert folk ta emot lön för sitt arbete, sade
han, så behövde ni inte vara så nödställda som nu.
Mrs Gordon vände sig häftigt mot honom.
— Jag tänker, att när jag har styrt den här kolonien, så
att vi har kunnat leva i enighet och kärlek i sexton år, så
ska inte en nykommen som ni söka föreslå några ändringar.
— Nu blir ni ond på mig, och det var ni själv, som
lockade mig att tala, sade Ingmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
