Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - I armodets dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstått, att han har lidit sitt straff, därför att han ville
förråda sina vänner. De kommer inte att göra oss någon
skada.
Ingmar lyckönskade mrs Gordon.
— Jag tror visserligen, att Gud vill ha den här kolonien
kvar i Jerusalem, sade han.
— Ingmar Ingmarsson, sade då mrs Gordon, jag vill blott
säga er, att om jag kan göra er en återtjänst, skulle det vara
mig en stor glädje. Vill ni inte säga mig vad ni vill vinna
här i Jerusalem, så att jag kan bistå er?
Mrs Gordon visste väl vad Ingmar önskade, och ingen
annan dag skulle hon ha velat hjälpa honom med en dylik
sak, men nu låg ingenting henne så om hjärtat som att
hjälpa den, som hade gjort dem en så stor tjänst.
Då mrs Gordon gjorde anbudet, skyndade Ingmar att fälla
ner ögonlocken. Han tog sig en rundlig betänketid.
— Nu får ni då lova mig att inte ta illa opp det, som
jag ber om, sade han.
Mrs Gordon svarade, att hon skulle ha tålamod med honom.
— Det är så, sade Ingmar, att det ärendet, som jag är
här för, ser ut att ta lång tid, och det blir tråkigt för mig
att inte ha sådant arbete, som jag är van vid.
Det kunde mrs Gordon väl förstå.
— Om ni därför ville göra mig en tjänst, mrs Gordon,
fortfor Ingmar, så skulle det vara en stor sak, ifall ni ville
ställa om, att jag finge överta Baram paschas kvarn. Ni vet,
att jag inte har avsvurit att förtjäna pengar som ni andra,
och jag finge då sådant arbete, som jag tycker om.
Mrs Gordon såg skarpt på Ingmar, men denne satt med
ögonen nästan slutna, hela ansiktet var utan minsta uttryck.
Hon var förvånad, att han inte hade bett om något annat,
men hon var på samma gång väl nöjd härmed.
— Jag vet inte varför jag inte skulle hjälpa er med detta,
sade hon. I den saken kan inte ligga något orätt. Det är
också bra för oss att villfara Baram paschas önskan.
— Ja, det väntade jag mig av er, att ni skulle hjälpa mig,
sade Ingmar. Han tackade henne, och de voro mycket nöjda
med varandra, när de skildes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
