Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - "Vi ska mötas en gång"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi gjorde opp, när jag for hemifrån! sade han, då han
anförtrodde paketet till Gertrud.
Men storbönderna kommo in till Ingmar och lämnade
honom brev och viktiga uppdrag.
— Och nu ska du gå till kyrkoherden och till
nämndeman och skolmästarn, sade de till sist, och tala om för dem,
att du med egna ögon har sett, att vi har det gott och att
vi bor i ett riktigt hus och inte i jordkulor, och att vi har
arbete och ordentlig föda, och att vi för ett anständigt liv.
Alltsedan Gabriel hade funnit Ingmar i Josafats dal, hade
den gamla vänskapen mellan dem levat upp på nytt. Så
snart Gabriel hade haft en ledig stund, hade han suttit inne
hos Ingmar, som nu under sjukdomen bodde ensam på ett
gästrum. Men den dagen, då Gertrud hade kommit ner från
Oljoberget och lovat följa Ingmar hem till Dalarne, visade
sig inte Gabriel i sjukrummet. Ingmar frågade flera gånger
efter honom, men ingen var i stånd att finna reda på
Gabriel.
Alltsom dagen skred framåt, blev Ingmar emellertid mer
orolig. I första ögonblicket, då Gertrud hade lovat följa
honom, hade han känt sig till freds och lycklig. Han hade
då blott varit tacksam över att han fick föra henne bort
från detta farliga land, dit hon hade drivits att resa genom
hans förvållande. Och visserligen fortfor han alltjämt att
vara glad åt detta, men för var timme, som gick, blev längtan
efter hans hustru starkare och starkare hos honom. Det
föreföll honom alldeles omöjligt att genomföra det, som han hade
åtagit sig. Stundtals kände han den allra största lust att tala
om hela sin historia för Gertrud, men vid närmare
eftersinnande vågade han ändock inte göra detta. Så snart hon
finge veta, att han inte tyckte om henne, skulle hon för det
första neka att resa med honom hem. Och inte visste han
vem Gertrud tyckte om, om det var honom, Ingmar, eller
någon annan. Ibland hade han trott, att det var Gabriel,
men nu till sist hade han måst inse, att alltmedan Gertrud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
