- Project Runeberg -  Jerusalem /
215

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - "Vi ska mötas en gång"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jag vet inte hur du kommer på en sådan tanke, sade
Gabriel.

— Om du hade lust att fara med nu, skulle jag bekosta
resan, fortfor Ingmar.

— Jaså, sade Gabriel.

— Ja, sade Ingmar och blev allt ivrigare, jag har tänkt
på att jag ville göra Hök Matts den glädjen att få se dig
än en gång, innan han dör.

— Du ville visst föra med dig hela kolonien, du, sade
Gabriel litet försmädligt.

Ingmar blev alldeles förstummad. Det hade varit hans
sista hopp, att han skulle kunna förmå Gabriel att följa
med hem. "Jag tror, att Gertrud skulle komma att tycka
om honom, ifall han bara följde med oss", tänkte han. "De
har samma tro, och de har blivit så vana vid varandra här
i kolonien, och så ska det väl göra något till, att han tycker
om henne."

Om ett par ögonblick började dock Ingmar hoppas på
nytt. "Det kanske bara var mitt fel, jag bad honom väl på
ett dumt sätt", tänkte han.

— Nå ja, sade han högt, jag ska ärligt bekänna, att jag
ber dig om detta mest för min egen skull.

Gabriel svarade ingenting. Ingmar satt och lyssnade efter
svar, men då intet kom, fortsatte han:

— Jag kan inte förstå hur det ska gå för Gertrud och mig
på den här svåra resan. Om jag ska gå så här med förbundna
ögon, begriper jag inte hur vi ska komma ur och i alla de
små roddbåtarna, som för en ut till ångfartygen. Och inte
blir det lätt att klättra oppför fallrepstrappor och sådant.
Jag är allt rädd, att jag kommer att stiga miste och falla
i sjön. Det skulle vara gott att ha en karl med på resan.

— Det har du nog rätt i, sade Gabriel.

— Och inte kan Gertrud förstå sig på att köpa biljetter
åt oss.

— Jag håller allt med om att du borde ta någon med
dig, sade Gabriel.

— Ja, sade Ingmar glatt, jag tycker, att du borde förstå,
att det är tvungen sak, att någon följer med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free