Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - Barnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När hon öppnade dörren till fäboden, satt Barbro med
gossen i knäet och sjöng för honom.
— Å herregud, Lisa, att du aldrig kommer hem! utropade
hon. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Se, nu har gossen
fått utslag! Och hon kom fram och visade ett par röda
fläckar på barnets hals.
Gammal Lisa stod kvar i dörren, slog ihop händerna i
förvåning och skrattade. Barbro såg bestört på henne.
— Är det inte farligt, det här utslaget då? sade hon.
— Det är bra till i morgon, sade gumman och fortfor att
skratta. Barbro förvånade sig alltmer, men kom till sist ihåg
vad för en ängslan gumman måtte ha gått i just den dagen.
— Ja, det hade varit bättre för oss alla, om jag hade
gjort det, sade hon. Och det var väl också din mening,
eftersom du gick din väg i dag.
— Jag låg i natt och tänkte på vad jag skulle ta mig till,
svarade gumman, och då var det något, som sa mig, att
han där skulle vaka bäst över sig själv, om jag lämnade dig
ensam med honom.
När alla kvällssysslorna voro över och de skulle gå och
lägga sig, sade gumman till Barbro:
— Är det nu säkert, att gossen får leva?
— Ja, sade Barbro, om Gud vill ge honom hälsan, så att
jag får behålla honom.
— Men om han nu blir en sådan där idiot och blind till?
— Det vet jag ju redan att han är, sade Barbro, men jag
kan i alla fall inte göra något illa åt honom. Hurudan han
är, så är jag bara tacksam, att jag får ta vård om honom.
Gumman satte sig på sängkanten och funderade.
— När det nu har gått på detta sättet, sade hon, så ska
du väl skriva till Ingmar.
Barbro såg alldeles förfärad ut.
— Jag tror, att du gärna vill, att det här barnet ska få
bli vid liv, sade hon, men om du skriver efter Ingmar, så
svarar jag inte för vad jag gör.
— Jag kan undra hur du eljest ämnar ställa till? sade
gumman. Vem helst som får veta, att du har ett barn, kan
ju skriva och tala om det för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
