Print (PDF) - On this page / på denna sida - VII. Hemmet i Nazareth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<img id="1208">30. Tidig grekisk skrift (1 Mos. 14: 17 ff.) från ett gammalt manuskript, som anses hafva tillhört Origenes.</img> hebreiska bokstäfveruas form, som förekommer hos evangelisten Mattheus (5:18), äfvensom af den omständigheten, att det berättas om vår frälsare, att han böjde sig ned och skref med sitt finger på jorden (Joh. 8: 6), kunna vi förstå, att han kunde skrifva. — Att hans kunskap i de heliga skrifterna var djup och omfattande, att han i sjelfva verket måste hafva kunnat dem nästan utantill, framgår icke allenast af de ställen, der han direkt anför dem, utan äfven af hans talrika hänsyftningar till lagen och hagiograferna så väl som till Jesaja, Jeremia, Daniel, Joel, Hosea, Micha, Sacharja, Malachi och framför allt till Psaltaren. Det är dessutom troligt, om än icke alldeles säkert, att han äfven varit bekant med de okanoniska judiska böckerna*. Denna djupa och ständigt till hands varande kunskap i de heliga skrifterna gaf så mycket mera eftertryck åt hans så ofta upprepade, halft förebrående fråga: »Hafven I icJce läst?» — Det språk, vår frälsare vanligen talade, var arameiskan, ty hebreiskan var vid denna tid ett follkomhgt dödt språk, som endast de mera bildade klasserna förstodo, och hvars inhemtande kräfde mycken tid och möda; likväl är det tydligt, att Jesus var bekant med det, ty några af hans citat** ur gamla testamentets böcker hänvisa direkt till det hebreiska originalet. Äfven måste ban hafva kunnat grekiska, ty detta språk talades allmänt i städer så nära hans hembygd som Sepphoris, Cesarea och Tiberias. Grekiskan var ju i sjelfva verket det språk, medelst hvilket man vid denna tid kunde göra sig förstådd öfver allt i den gamla verlden, och utan att vara mägtig detta språk skulle Jesus icke hafva kunnat meddela sig med de många främlingar, med hvilka han enligt den evangeliska berättelsen trädde i beröring; vi påminna om höfvits-mannen, hvars tjenare han botade (Mattia. 8: 5—9), om Pilatus (Matth. 27: 11) samt om de greker, som under den sista veckan af hans lefnad önskade träffa samman med honom (Joh. 12:20.21). Några af hans skrift- * Jfr Matth. 11: 28 ff: med Jesus Syrach 51: 31 ff. och Luc. 14: 28 med 2 Makk. 2: 29. 30. Hvarje hergad familj egde åtminstone någon del af de heliga böckerna. ** Marc. 12: 29. 30. Luc. 22: 37. Matth. 27: 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
