- Project Runeberg -  Jesu Lif /
277-278

(1878) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Fredrik August Fehr With: Hans Magnus Melin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.Förkastad af nazareerne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

277

16. FÖRKASTAD AF NAZAREERNE

278

Det vill synas oss, som vore sammanhanget
har följande: i Nazareth, hans egen
hembygd, väntade honom ett stort motstånd i
trots af den första hänförelsens värma, som
ju snart försvann; men på ett sådant
mottagande var han beredd, ty det var en af
hans bestämdaste utsagor, att »en profet
icke blifver aktad i sitt fädernesland»’*.

Det var icke Johannes’ afsigt att
uppehålla sig vid Jesu verksamhet i Galileen,
hvilken redan förut hade blifvit beskrifven
af synoptikerue; till Lucas vända vi oss
derföre, då vi vilja erhålla den fullständigaste
underrättelsen om vår frälsares första
offentliga framträdande i sin födelsestad. (Jfr
Luc. 4: 14—30).

Det ser ut, som om Jesus icke gått
direkt från Sichar till Nazareth. På sin väg
dit synes han nämligen — för så vidt vi
icke anse, att Luc. 4: 15 endast innehåller
en helt allmän och alldeles icke på detta
särskilda tillfälle syftande uppgift — hafva
lärt der och hvar i Galileens synagogor
under mycket tillopp af folk och med mycket
bifall. »Han lärde i deras synagogor och
vardt prisad af allé»**. Och så kom han
till Nazareth. Kommen dit, gick han,
»såsom hans sedvänja var», — ty säkerligen
hade han ända från sin barndom sabbat
efter sabbat på denna obemärkta plats varit
en tyst deltagare i Guds åkallan — på
sabbatsdagen in i synagogan.

Der fans blott en synagoga i den lilla

staden; »han gick in i synagogan-», heter
det Luc. 4: 16. Troligen liknade denna
synagoga i alla hänseenden, utom att den var
mindre och anspråkslösare, de synagogor, af
hvilka vi se ruiner vid Toll Hum och Irbid.
Den var helt enkelt en på pelare af grekisk
arkitektur buren rektangulär byggnad, hvars
förnämsta del, der sanktuariet (det allra
heligaste) hade sin plats, gemenligen vette
åt Jerusalem, hvilken stad allt sedan konung
Salomos dagar varit judarnes Tcibleh — d. ä.
det håll, dit de hade att rigta sina
ansigten, då de förrättade sin andakt —
motsvarande hos dem i detta afseende, hvad Mekka
är för muhammedanerne. (Jfr 1 Kon. 8: 29;
Dan. 6: 10). På rikare orter brukade
synagogan vara byggd af hvit marmor och
försedd på yttre sidan med
haut-relief-skulp-teringar, föreställande vinrankor och drufvor
eller den blomstrande stafven eller urnan
med manna***. Inträdde man i synagogan,
hade man der på ena sidan säten för
männen; på andra sidan bakom ett galler sutto
qvinnorna, inhöljda i sina långa slöjor. I
synagogans ena ända var arken (teba) af
måladt trä, hvilken innehöll de heliga
skrifterna, och på sidan om den var den
upphöjda platsen (bitna) för föreläsaren eller
predikanten. Något presterskap i ordets
egentliga mening existerade icke här —
presterskapet tillhörde templet icke synagogorna
— men på de förnämsta platserna sutto tio
eller flere batlanim, »sysslolöse män», eller

* Joh. 4: 43—45. Att Kristus icke tvenne gånger under nära nog enahanda förhållanden predikade i
Nazareth, det förefaller oss alldeles afgjordt. Af denna orsak anse vi också, att Matth. 13: 53—58 och Marc.
6: 1—6 hafva afseende på denna samma tilldragelse, ehuru af dem berättad i origtig tidsföljd.

** Det gamla namnet på en synagoga var leth tefilla eller »bönehus»; nu bära de namnet beth
lialc-kenéseth, »församlingshus». Do timmar, då man här samlades för att hålla gudstjenst, voro den 3:dje
(scka-charith), d. ä. kl. 9 f. in., den 6:te (minohaj, d. ä. kl. 12 middagen, och den 9:de (aråbith), d. ä. kl. 3 e. m.
*** Jfr träsnittet n:o 61 (sid. 239) samt dit hörande not. Dessa emblem återfunnos äfven pä spillrorna af
den arkitrav, som en gång stod öfver dörren till synagogan i Kapernaum (Tell Hum). De uppträda utan
anspråk på att ega någon arkitektonisk skönhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free