Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Början af Jesu galileiska verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
JESU LIF.
296
och förtroende till honom, hvars bild här
tecknas oss för ögonen, än att tillfredsställa
en rent naturlig vetgirighet; och just detta,
att de evangeliska berättelserna äro sä enkla
och flärdfria, så utan all anstrykning af hvad
man skulle kunna kalla artistisk anordning
och hänsyn till hvad för blotta
skriftställar-alstcr är af vigt att iakttaga, är icke
allenast i full öfverensstämmelse med de helige
författarnes hela lefnadsställning utan tjenar
äfven att gifva en ytterligare bekräftelse åt
vår öfvertygelse, att vi bär hafva att göra
mod vittnesbörden om ett lif, hvilket i
majestät och skönhet oändligt öfvergick deras
uppfinningsförmåga och fantasirikedom,hvilka
såsom anspråkslöse och trovärdige annalister
ingenting annat berätta, än hvad de sjelfve
hört och sett
Det var, såsom vi redan hafva anmärkt,
icke Johannes’ afsigt att berätta Jesu
galileiska verksamhet, hvilken han likväl
tydligen förutsätter (Joh. 7: 3. 4), ehuru han
icke inlåter sig på skildringen af den,
emedan den redan var beskrifven förut. Genom
särskilda omständigheter hade denne
evangelist fått en närmare och djupare
kännedom om Jesu verksamhet i Judeen, om
hvilken åter de -andre evangelisterne ingenting
hafva att berätta, om de än på mer än ett
ställe otvifvelaktigt kunna sägas förutsätta
den. (Jfr exempelvis Matth. 4: 25; 19: 1;
23: 37 (»huru ofta»); Luc. 10: 38; att icke
tala om den i hög grad märkliga läsarten i
Luc. 4: 44: •»Judeens synagogor» i st. f.
»Galileens synagogor»). Med kap. 4 vers 54
— »detta var nu det andra tecknet, sjni
Jesus gjorde, när han hade kommit ifrån
Judeen till Galileen» — afbryter följaktligen
Johannes sin skildring för att först
återupptaga tråden af sin berättelse vid Jesu
återvändande till Judeen till en judarnes
högtid (5: 1). Om den högtid, på hvilken här
syftas, varit purimsfesten — såsom vi skola
finna, att sannolikt är fallet — så har
Johannes i sin berättelse öfverhoppat
åtskilliga månader. "Vi äro derföre för
skildringen af vår frälsares mellanliggande
verksamhet på sjön Genezareths stränder hänvisade
uteslutande till de synoptiska evangelierna.
Och då vi här ofta hafva att välja mellan
den af de tre evangelisterna olika uppgifna
tidsföljden de särskilda händelserna emellan,
bestämma vi oss för den af Lucas
meddelade, både emedan den af inre skäl
förefaller oss hafva den största sannolikheten
för sig, och emedan Lucas långt mer än de
föregående evangelisterna tyckes hafva gjort
till sin uppgift att, så mycket hans källor
det medgåfvo, taga hänsyn äfven till
kronologien. (Jfr Luc. 1: 1—3).
Det synes, som om vår Frälsare, sedan
han hade lemnat Kana, genast gått till
Kapernaum för att göra denna stad till sitt
blifvande hem *. Tvifvelsutan åtföljdes han
dit af sin moder och sina bröder. Deremot
voro hans systrar troligen gifta och lemnade
icke sin födelsestad Nazaretk; men den
förfärliga skymf, som tillfogats Jesus, var väl
ensam en tillräcklig anledning att förmå
hans familj att lemna detta ställe, äfven om
de icke direkt fått dela det hat och den
förföljelse, som hans ord i synagogan hade
framkallat. Kanske vi ock från denna
omständighet hafva att härleda den allt mer
tilltagande obenägenheten och misstron mot
honom, som kännetecknade hans närmaste
* »Hans egen stad» (Matth. 9: 1; jfr Matth. 17: 24). Matthews (4: 15. 16) ser Qck i Jesu bosättning
hälen andlig uppfyllelse af profetian i Jes. 9: 1,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
