Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. Johannes Döparens halshuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
28. JOHANNES DÖPARENS HALBHTJGQNING.
494
alla af qvinnor födde, enligt hvad Kristus en romares, en österländings och en greks
sjelf uttryckligen betygat ■ profeten, som fulaste drag.
Det hörde till den politik, som utmärkte
desse talrike lydfurstar, hvilka hade Roms
mellankomst att tacka för sin tillvaro, a,tt
ofta aflägga höflighetsbesök hos kejsaren i
Rom. Förmodligen i något sådant ärende
stadd på resa till Rom — kanske för att
betyga Tiberius sitt deltagande- med
anledning" af hans sons, Drusi, eller hans moders,
Livias, död — hade Antipas under vägen
gästat sin broder Herodes*, son af Herodes
den Store och Mariamme, dotter af Simon,
Boethos’ son**. Denne Herodes, som af sin
fader blifvit gjord arflös, lefde nu såsom
privatman, om i Jerusalem eller i någon
palestinensisk hamnstad eller annorstädes —
några hafva till och med antagit Rom —
var mer än en profet, hade fallit ett offer
för mördarens bila.
Herodes Antipas, hvilken efter Herodes
den Stores död blifvit tetrark i Galileen,
var en så svag och karakterslös furste, som
någonsin vanhedrat ett olyckligt lands tron.
I likhet med sin fader var han grym, listig
och vällustig, men han saknade sin faders
tapperhet, kraft och okufliga energi. Hos
Antipas, såsom ock har varit fallet hos så
många andra historiska personligheter af
hans skaplynne, gingo otro och öfvertro hand
i hand med hvarandra. Men hans brottsliga
samvetes feghet kunde icke afhålla honom
från att allt fort öka sina onda gerningars
tal. Han var en man, som egde förenade
* »På tvenne ställen i evangelierna (Matth. 14: 3; Marc. 6: 17) uppgifves genom en liten förseelse, som
endast ett falskt apologetiskt intresse — likasom skulle evangelii och kristendomens sak hvila på dylika
historiska biomständigheter! — kan göra till sin uppgift att bortförklara, Herodias’ första gemål hafva hetat
Filippus i st. f. Herodes. Deremot det tredje stället i nya testamentet, som omtalar Herodias (Luc. 3: 19),
lemnar enligt alla tillförlitliga handskrifters intyg den i fråga varande förste gemålens namn onämdt. I
sjelfva verket blef den på de nämda ställena med Herodes förvexlade Filippus väl Herodias’ måg, men hade
aldrig varit hennes man.» En nödfallsutväg, hvilken dock svårligen torde få anses berättigad, är. att antaga,
att denne Herodias’ man verkligen hetat Herodes Filippus, utan att dock derföre fä förvexlas med tetrarken
Filippus.
** Vi meddela här för bättre öfversigts skull Herodes’ slägttafla (efter Öfversättarens »Palestina på Kristi
tid», I, sid. 79):
Antipas.
Antipater f 43 f. Kr.
(Kypros)
Josef f 34 f. Kr.
(Salome)
Phasaelf40f.Kr.
I
Phasael
Kypros
(Agrippa I)
Herodes d. St.
t 4 f. Kr.
Josef f 38 f. Kr. Pheroras f 5 f. Kr. Salome f c. 10 e. Kr.
I ,
Berenike
(Aristobulus)
Pheroras föl. Kr.
Salome f c. 10 e. Kr.
I ,
Berenike
(Aristotrolus)
(Doris)
Antipater
t 4 t. Kr.
Alexander
t 7 f. Kr.
(Glaph}*ra)
(Mariamme I)
Aristobulus
t 1 I Kr.
(Berenike)
Salampso
(Phasael)
Kypros
(Mariamme II)
Herodes
(Herodias)
(Malthake)
Archelaus Antipas
(Glaphyra) (Herodias^
(Kleopatra)
Filippus
t 34 e. Kr.
(Salome)
Herodes af Chalkis
(Berenike)
Agrippa I
t 44 c. Kr.
(Kypros)
Herodias
(1. Herodes
2. Antipas)
Salome
(Filippus)
[Salome omtalas utan!
att dock nämnas vid |
| namn Matth. 14: fc>
L—11; Marc. G: 22-28.1
Aqrippa II
t 100 e. Kr.
Berenike
(1. HerodesafChalkis
2. Polemon af Cilicien)
Drusi/la
(1. Aziuus,
2. Felix)
De kursiverade namnen förekomma i nya testamentet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
