Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- XXXVI. Förklaringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| 162. Berget Hermon. |
XXXVI.
Förklaringen.
Ingen af evangelisterna berätta
oss något om den vecka, som
följde efter den i föregående
kapitlet skildrade oförgätliga
tilldragelsen. De låta oss
blott veta, att Jesus » efter sex
dagar» tog med sig sina tre
förtrognaste lärjungar och
gick upp på ett högt berg, eller, såsom Lucas
rätt och slätt uttrycker sig, »berget» (Matth.
17: 1—13; Marc. 9: 2-13; Luc. 9: 28—36).
Att det berg, hvarom här är fråga, skulle
vara Tabors berg, är en gammal tradition,
som fortplantats århundrade efter århundrade
inom den’ kristna kyrkan; icke mindre än
tre kyrkor och ett ldoster, som här blifvit
uppförda före slutet af det sjette
århundradet, aflägga tydligt vittnesbörd om, huru viss
man var i denna sin öfvertygelse. Och likväl
torde det vid närmare eftersinnande kunna
anses för alldeles afgjordt, att Tabor icke
varit platsen för Kristi förklaring. Den hvälfda
toppen af detta skönt formade och
skogbevuxna berg, hvilket för den resande, som
nalkas norra gränsen af slätten Esdraelon,
ger en så vacker pregel åt landskapet, var
»Och denna röst hörde vi komma ifrån himmelen, då vi voro med honom på, det heliga berget.»
2 Petr. 1: 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0338.html
