- Project Runeberg -  Jesu Lif /
945-946

(1878) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Fredrik August Fehr With: Hans Magnus Melin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LVII. I Gethsemane

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

945

57. I GETHSEMANE.

946

259. Österländsk lampa.

mycket mindre begagnas emot autentiken
(äktheten) af Jesu afskedstal hos Johannes,
som vexlande sinnesstämningar hos Jesus
röja sig äfven i dessa tal, och en ännu
hastigare vexling af sinnesstämningen förekommer
vid det likartade tillfälle, hvarom Johannes
berättar 12: 23 ff. »Likasom i de troendes
lif», säger Neander (Leben Jesu, s. 72C),
»hvilka, om också på ett ofullkomligt sätt,
framställa Kristi bild på jorden, känslorna
af himmelsk ro och tillförsigt och af
mensklig svaghet och nedslagenhet under de
mångfaldiga inflytelserna af den yttre verlden ofta
i snabb vexling följa på hvarandra, så kunde
detta på visst sätt äfven ega rum hos honom,
som med all sin gudomliga höghet likväl i
allt, utom synden, var menniskorna lik.»
Och vid hvilket tillfälle kunde väl
mensklighetens förderf och elände med större
liflighet uppfattas af hans rena och
känslofulla menniskonatur, än i denna nattliga

stund, som omedelbart föregick det utbrott
af mensklig ondska, uti hvilket
menniskoslägtets inneboende vanart kom till sin högsta
och fullständigaste uppenbarelse, då Guds
helige sjelf blef dess offer? Det högre
själs-lifvets marter, -hvilka jordens ädlaste i sin
mån alltid hafva fått erfara, huru skulle icke
han, den ende ädle, hafva erfarit dem
oändligt! Han bar på sin själ bördan af all
mensklig misstämning emot sig, följaktligen
af all mensklig synd, då han försänkte sig
i åskådningen af de menniskor, som skulle
blifva de närmaste redskapen för hans bittra
pina och död. »Det heliga i honom», säger
Lange (Leben Jesu, 2 uppl., s. 1440), »ryser
för denna de oheligas magt öfver hans lif;
anden ryser för detta råa öfvervåld, kärleken
för denna hatets blick, rättskänslan för denna
orättfärdighetens brinnande åtrå, själshöghe*
ten för denna skändlighetens afgrund, det
himmelska skönhetssinnet för denna oren*

60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free