- Project Runeberg -  Jesu Lif /
981-982

(1878) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Fredrik August Fehr With: Hans Magnus Melin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LVIII. Jesus inför de öfverste presterna och sanhedrin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

981

88. JESUS INFÖR DE ÖFVERSTE PRESTERNA OCH SANHEDRIN.

982

hvilka ord inneburit en vilkorlig befallning,
rigtad till dem sjelfva. De skulle vara
förstörarne af templet; han hade endast lofvat
att åter uppbygga det. För sin afsigt att
vilja uppbygga kunde han omöjligen klandras;
skulden drabbade i stället dem, som ville
förstöra. Hvad de hade sagt, var en lögn,
som man så mycket hellre bekräftade med
en ed, som den hade en viss aflägsen likhet
med sanningen; genom att illvilligt förvända
Kristi ords mening hoppades man på dem
kunna grunda en anklagelse för hädelse.
Men icke heller detta vittnesbörd gjorde till
fyllest, och Jesus stod tyst, under det hans
sins emellan söndrade fiender ’förnekade
kraften och giltigheten af hvarandras
vittnesbörd. Den fullkomliga oskulden tiger
gemenligen stilla, under det brottsligheten
tager sin tillflykt till skenfagra ursäkter.
Vår frälsare lät sina lögnaktige anklagare
och deras åhörare fritt hållas med att
inbördes insnärja hvarandra i deras illvilliga
lögner. Sjelf teg han stilla.

Men denna heliga tystnad, som icke ett
ögonblick förlorade sin en gång för alla gifna
pregel af majestätiskt allvar, förtröt, oroade
och förvirrade Jesu fiender. De kände denna
tystnad nästan såsom en tryckande börda,
under hvilken deras samveten icke ett
ögonblick lemnade dem i fred. Det föreföll dem,
der de stodo ansigte mot ansigte emot denne,
hvars blotta tystnad var så rik. på
straffande förebråelser, såsom hade de varit de
anklagade brottslingarne och han deremot
domaren. Och då deras lögners förgiftade
pilar utan att göra honom något ondt
nedföllo inför hans fötter, likasom hade de
förlorat all udd gent emot den rättfärdighet och
helighet, hvilken såsom en sköld omgaf
honom på alla sidor, började de frukta, att de

icke skulle få släcka sin törst efter hans
blod, och att alla deras stämplingar skulle
visa sig vara fruktlösa. Skulle de så
öfvervinnas genom sina egna vapens vanmagt,
utan att han ens behöfde röra ett finger
eller yttra ett ord? Skulle denne profet från
Nazareth behålla fältet emot dem, endast
derför att de tycktes lida brist på några
rätt verksamma lögner? Var då månne hans
lif skyddadt till och med emot besvurna
lögner? Detta vore outhärdligt.

Kaifas öfverlemnade sig derför åt ett
utbrott af fruktan och vrede. Han reste sig upp
med hast från sin domareplats, rusade fram
midt uti salen och utropade: »svarar du
intet? Hvad vittna desse emot dig?» Hade
Jesus icke vetat, att desse hans domare
afsigtligt sökte lögner, så hade han väl svarat;
men nu förblef han tyst.

Bragt till det yttersta af raseri och
förtviflan, utropade då denne falske öfverste
prest, medan han ännu hotande stod framför
sin fånge: »jag besvär dig vid lefvande Gud,
att du säger oss» — hvad? om du är en
ogerningsman? om du hemligen utspridt
falsk lära? om du uppenbarligen hädat? —
nej, utan (och helt visst röjde denna fråga
den förfärliga aning, som låg bakom hela
denna sammansvärjning på lif och död emot
Jesus) — »o?» du är Kristus, Guds son».

En underlig fråga i sanning till en
bunden, försvarslös, för döden bestämd fånge;
en underlig fråga icke minst derför, att den
framställdes af den fångnes eget folks öfverste
prest! En underlig fråga af en domare, som
sökt efter falska vittnesbörd mot sin fånge!

Sökom göra klart för oss, hvad denna
fråga innebar. Hela det judiska folkets högsta
förhoppningar vid denna tid anknöto sig till
messias’ person, om hvilken redan de gamle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free