Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LX. Jesus inför Pilatus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa oförsynta förnärmelser och omenskliga
våldsamheter endast voro ett verk af
betjeningen, ursäktar likväl icke dem, som
tillvällat sig domsrättighet öfver Jesus och på
denna grund bort omgifva honom med lagens
hela skydd. Dessa ursinniga utbrott af
hätskhet, som ej en gång kunnat urskuldas, om
de varit rigtade emot en redan till döden
dömd samt till domens verkställighet
öfverlemnad brottsling, voro i afseende på Jesus
så mycket mer straffvärda, som ännu ingen
i öfverensstämmelse med landets gällande
lagar öfver honom fälld egentlig dom
förefans, hvilket inhemtas af näst följande punkt,
som förtjenar läsarens hela uppmärksamhet.
5) Låtom oss icke glömma, att Judeen var
ett eröfradt land. Ehuru judarne blifvit
bibehållne vid sina borgerliga lagar och den
offentliga utöfningen af sin religion samt vid
en mängd förhållanden, hvilka blott angingo
polisen och municipalstyrelsen, hade de
likväl icke rättigheten öfver lif och död, denna
den högsta magtens förnämsta tillhörighet,
hvilken romarne alltid voro angelägne att
förbehålla sig sjelfva, om också öfriga bestyr
voro dem likgiltiga (Apud romanos jus valet
gladii, caetera transmittuntur*, säger
Tacitus.) Rättigheten att döma till döden hade
genom sjelfva eröfringen blifvit öfverflyttad
på romarne. Pilatus, som i Judeen
föreställde Cesar, var icke, såsom Salvador
påstår, endast den verkställande magtens
ombud (hvarigenom domare- och lagstiftande
magten skulle hafva qvarstannat i de
öfver-vunnas händer); han var icke allenast tillsatt
att gifva ett exequatur eller en blott påskrift
å domar, fällda af en annan myndighet, och,
märk, en judisk myndighet. Då fråga var
om en anklagelse, som gällde lifvet, var icke
blott verkställigheten, men äfven domen
förbehållen den romerska myndigheten, det vill
säga-, att denna myndighet egde rättighet
att strax erhålla del af anklagelsen samt att
i högsta instansen afdöma den samma. Om
ej Pilatus såsom procurator vice prcesidis**
innehaft denna magt, skulle den samma varit
förbehållen den guvernör, under hvars högre
myndighet han lydde (preses eller
ståthållaren i Syrien). Detta är en af de mest
obestridliga punkterna i romerska
provincial-lagarne. Också voro judarne icke okunnige
derom. Då de inställde sig hos Pilatus för
att anhålla om Jesu dömande till döden,
förklarade de sjelfve: oss är icke lofligt att
döda någon. 6) De förutgångna
oordningarne och våldsamheterna från de judiska
myndigheternas sida äro ett intet mot de
vilda passioner, som nu bestorma den
romerske domaren för att aftvinga honom en
mot hans öfvertygelse stridande dödsdom.
Hvilka äro då deras anklagelsepunkter? Utan
tvifvel de samma, som hittills blifvit
förebragta emot Jesus, nämligen hädelse emot
Gud, den enda anklagelse, som i judarnes
råd blifvit framställd af Kaifas? Alldeles
icke. Emedan de misströstade att förmå den
romerske domaren att aflämna dödsdom i
ett mål, som icke intresserade romarne,
från-trädde de sin första anklagelse, hädelse emot
Gud, för att i stället förebringa en politisk
anklagelse, en anklagelse fö** statsbrott. Detta
förklarar grunden till Kristi lidande och död
och innebär tillika den starkaste anklagelsen
emot hans angifvare. Helt och hållet
sysselsatta med tanken att, lika mycket genom
hvilka medel, bereda Jesu död, framstå de
* »Romarne handhafva sjelfve rättigheten öfver lif och död; öfrigt öfverlåta de ät andra.»
* Ståthållare i öfverste Tillsyningsmannens ställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
