- Project Runeberg -  Jesu Lif /
1091-1092

(1878) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Fredrik August Fehr With: Hans Magnus Melin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LXI. Korsfästelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i09i

JESU LIF.

1092

jerusalemitiskorna hade för sed att på egen
bekostnad låta anskaffa denna döfvande dryck;
de gjorde detta endast och allenast af
menniskokärlek och alldeles oberoende deraf, om
de hyste något personligt intresse för
brottslingen eller ej. Efter all sannolikhet
mottogs denna dryck utan invändning af de
båda röfvarue; men då den erbjöds åt Jesus,
ville han icke taga den. Denna vägran var
en handling af det upphöjdaste hjeltemod.
Dryckens verkan var att förslöa nerverna
och omtöckna medvetandet för att sålunda,
i någon mån åtminstone, utgöra ett
bedöf-ningsmedel emot den fasansfulla
dödsångesten. Men han, hvilken några moderne
skep-tici hafva varit låge nog att anklaga för
qvinlig vekhet och feg misströstan, föredrog
att »se döden i ansigtet» — att med fullt
medvetande möta förskräckelsernas konung,
utan att söka mildra intrycken af de
qval-fulla ögonblick, som utgjorde denne konungs
härolder, ja, utan att söka stilla smärtan i
en enda söndersliten nerv.

De trenne korsen lades på marken; det,
som var bestämdt för Jesus — hvilket efter
all sannolikhet var högre än de två andra —
fick sin plats i midten. Må hända kunna
vi äfven uti denna anordning varsna ett drag
af beräknande hån. Troligen fastspikades
nu tvärbjelken vid stammen, för så vidt detta
icke hade skett redan förut; och i alla hän-

delser måste vi antaga, att öfverskriften,
som under vägen från Prsetorium till
Golgatha bundits särskildt, först nu fästes öfverst
på korset. Sedan derefter alla kläderna
af-tagits vår frälsare*, följde det framför andra
förfärliga och upprörande ögonblicket. Han
lades ned på korset. Hans armar sträcktes
ut öfver tvärbjelken, och midt i hvardera af
hans öppna händer fästes en grof spik, som
medelst en hammare slogs in i träet**. Sedan
fastnaglades fötterna antingen hvar för sig
särskildt eller båda till samman, den ena
lagd öfver den andra. Huru vida den
olycklige äfven fastbands vid korset, veta vi icke
— ehuru det är sannolikt, att händerna
jemte det, att de voro fastspikade, äfven voro
bundna vid korset — men för att förekomma,
att icke händer och fötter skulle
sönderslitas af kroppens tyngd, som icke kunde
»hvila rätt och slätt på fyra stora sår», var
der ungefår på midten af korset anbragt ett
utskjutande trästycke, tillräckligt stort att
åtminstone i någon mån stödja den
van-rnägtiga kroppen***.

Sannolikt är, att det var i detta
ögonblick af obeskriflig öfvergifvenhet och smärta,
som menniskans son höjde sin röst, dock
icke för att upphäfva ett ångestrop, utan
för att uttala en stilla bön om nåd och
förbarmande för sina råe och obarmhertige
mördare — ja, icke allenast för dem, utan

ning på Psalmistens ord: »de gåfvo mig galla att äta och ättika att dricka uti min stora törst» (Ps. 69: 22).
ja Bomarne kallade alla drycker af detta slag »sopores» (»sömndrycker»).

* I den apokryfiska skriften »Acta Pilati» talas det visserligen om, att de kastade öfver den korsfäste
ett linnekläde, och vi kunna icke annat än hoppas, att denna uppgift är sann. Men i sådant fall hafva .vi
här att göra med ett undantagsförhållande, ty i allmänhet var det så, att de lifdömde, vare sig män eller
qvinnor, nakna utstodo sitt straff.

** Korsfästelsestraffet torde ursprungligen hafva varit ett af romarne gjordt lån från fenicierne.
Egypterne inskränkte sig till att binda brottslingens händer och fötter för att sedan låta honom dö
hufvudsakligen af svält.

*** Denna utskjutande träkloss kallades pegma. Deremot hade icke den korsfäste något fotstöd
(»suppe-danewm»), ehuru ett sådant genom misstag kommit in i de flesta af våra moderna taflor, som afbilda Kristi
korsfästelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free