- Project Runeberg -  Jesu Lif /
1171-1172

(1878) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Fredrik August Fehr With: Hans Magnus Melin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kristi födelseår.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frälsares födelse kan hafva inträffat senare än
februari år 4 före vår tideräkning.

2. En annan vigtig hållpunkt för
bestämmandet af i fråga varande datum ega vi i
tvenne uppgifter hos evangelisten Lucas.
Enligt den ena (Luc. 3: 1. 2) »skedde Herrens
ord till Johannes, Zacharias son, i öknen» i
det femtonde året af kejsar Tiberii regering;
enligt den andra (Luc. 3: 23) begynte vår
frälsare vid omkring trettio års ålder sin
offentliga verksamhet.

Räknas nu Tiberii femtonde regeringsår
från kejsar Augusti död (den 19 augusti 767
A. U. C.), skulle Jesus hafva blifvit döpt 782
A. U. C. Men då, efter hvad vi hafva sett,
vår frälsare icke kan hafva blifvit född senare
än februari 750 A. U. C, skulle han i sådant
fall vid den angifna tidpunkten hafva varit
åtminstone trettiotvå år gammal, hvilket åter
tydligen skulle komma att stå i strid med
ordalydelsen af det sist anförda stället hos
Lucas. Vi hafva derför goda grunder för det
antagandet, att evangelisten daterar Tiberii
regeringsår från dennes upptagande till
medregentskap med Augustus (765 A. U. C), ett
beräkningssätt, som då och då torde hafva
förekommit, ja, i provinserna icke osannolikt rent
af varit förherskande. Är nu nämda antagande
rigtigt, skulle vår frälsare hafva begynt sin
offentliga lärareverksamhet 780 A. U. C, en
tidpunkt, som förträffligt passar in på de här
gifna förhållandena.

Alla försök att utröna månaden och dagen
för Kristi födelse hafva visat sig fruktlösa. Hit
hörande frågor tillhöra ett område, der fältet
är öppet för lösa förmodanden, men der man
förgäfves söker efter fasta hållpunkter för
något slags bevisning.

Att af Quirinii census, ordningen
prestskiftena emellan, den judiska kalenderns
textcykel, de vise männens ankomst till Bethlehem
och den astronomiska företeelse, som skall hafva
vållat deras resa dit, med flera egendomliga
förhållanden draga några slutsatser med
afseende på kronologien i Jesu lif, låter sig
svårligen göra. Äfven i bästa fall kan man på
denna väg endast komma till i hög grad
obestämda och sväfvande resultat.

Såsom en allmän bekräftelse af den
slutsats, till hvilken vi nu hafva kommit, torde vi
kunna hänvisa till det stället i Johannes’
evangelium (2: 20), der judarne säga till vår
frälsare om sitt tempel: »i sex och fyrtio år har
detta tempel blifvit uppbygdt». Herodes
begynte nämligen i sitt adertonde regeringsår,
sannolikt i månaden kislev (december) 734
A. U. C., tempelarbetet. Lägger man härtill
nämda fyrtiosex år, under hvilka detta arbete
sedan med större eller mindre afbrott fortgick,
kommer man på detta sätt till årtalet 780
A. U. C. Men enligt hvad vi nyss sågo,
väldet detta samma år, som bäst lämpade sig att
anse såsom vår frälsares trettionde lefnadsår
och det första året af hans offentliga
verksamhet. Emellertid är uttrycket i grundtexten på
detta ställe hos Johannes i någon mån
sväfvande, hvarför man svårligen har rätt att med
allt för stor tillförsigt af denna utsaga draga
nämda konklusion. —

Vi hänvisade ofvan till Luc. 3: 1. 2. Ett
par punkter i dessa verser vålla dock en viss
svårighet, nämligen dels omnämnandet af
Hannas såsom öfverste prest, dels omnämnandet af
Lysanias såsom tetrark öfver Abilene.

1. Beträffande den förra af dessa punkter
hafva vi redan i det föregående (kap. LVIII)
framhållit förhållanden, som förklara, huru
Lucas kan vara berättigad att kalla Hannas
öfverste prest på en tid, då detta embete dock
i verkligheten innehades af dennes svärson
Kaifas. Jfr för öfrigt Apostlag. 4: 6, der samma
skenbara oegentlighet i uttrycket återkommer.
Vi inskränka oss derför här till att i korthet
anföra följande:

a. Som Hannas rätt och slätt på grund
af Valerii Grati godtycke blifvit afsatt från
sitt embete, måste han äfven efter denna sin
afsättning allt fortfarande i de rättrogne
judarnes ögon betraktas såsom öfverste prest de
jure
i enlighet med den mosaiska lagens
bestämda föreskrifter (jfr 4 Mos. 35: 25).

b. Ehvad Hannas vid denna tid innehade
något officielt embete eller icke, så framgår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free