- Project Runeberg -  Jesu Lif /
1191-1192

(1878) [MARC] Author: Frederic William Farrar Translator: Fredrik August Fehr With: Hans Magnus Melin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Grekisk visdom. - V. Talmud och den rabbinska traditionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta såsom i de flesta andra fall inbördes
motsäga hvarandra, dock många ,af dem hyst en
mycket låg och föraktlig tanke om grekisk
vitterhet och odling. Josephus i slutet af sitt
verk om de judiska antiqvitetema berättar oss
ock utan omsvep, att man inom det rabbinska
lägret vid denna tid hyllade den åsigten, att
det var en friboren man ovärdigt att vara en
god språkkännare; och han underrättar oss
vidare, att, -så oeftergiflig kännedomen om
grekiskan än var för köpmannasamfärdseln på
denna tid, utom handelsverlden de dock voro
ytterst få, som hade bragt det till någon större
färdighet i nämda språk.

804. Mynt slaget af Vespasianus.
804. Mynt slaget af Vespasianus.


Kyrkofadern Origenes afgifver enahanda
vittnesbörd, i det han uttryckligen betygar, att
judarne föga bekymrade sig om grekiska
språket och literaturen.

Rabbi Akiba säger, att ingen israelit, som
läser hedningarnes böcker, kan få del af det
eviga lifvet. Gamaliel tyckes i sjelfva verket
hafva varit den ende mera framstående rabbi,
som tillåtit sina lärjungar att läsa dem; och må
hända är det ytterst denna omständighet, som
förklarar det förhållandet, att vi i apostelen
Pauli tal och sändebref finna citat från Aratus,
Menander och Epimenides (jfr Apostlag. 17: 28;
1 Kor. 15: 33; Tit. 1: 12).

V.

Talmud och den rabbinska traditionen*.



1.
Talmud.

Judarne hålla före, att lagen sönderfaller i
tvenne afdelningar: den skrifna lagen (töra
schebechetéb) och den muntliga (töra schebeal
pi), af hvilka den senare, den i ordeis
egentliga mening så kallade »traditionen», åtnjuter
lika stort anseende som den förra, ja, äfven
större.

Den muntliga lagen blef, äfven den, efter
hand skriftligt fixerad i den så kallade
»tal-mud».

Talmud i vidsträcktare mening — namnet
betyder egentligen lära, undervisning —
omfattar mischna och gemara, eller rigtigare ut-



tryckt de båda gemarorna, den palestinensiska
och den babyloniska.

A.
Mischna.

Sedan den utombibliska lagtraditionen länge
endast på muntlig väg fortplantats från slägte
till slägte, gjorde sig omsider behofvet af dess
skriftliga fixering gällande. Redan rabbi Akiba
på kejsar Hadriani tid — Hadrianus regerade
emellan 117—138 eft. Kr. — skall enligt
Epiphanius hafva påbörjat en samling af på
hans tid befintliga traditionela lagbestämmelser.

* Efter Sohilrer, Lebrbuch der neutestam. Zeitgeschichte, sid. 37 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free