Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- V. Talmud och den rabbinska traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
1198
Seder VI (Tåhåroth).
Afdelningen om reningar.
1. Kelim, om husgeråd och deras rening.
2. Ohcdöth, om företrädesvis genom ett
dödsfall vålladt orenande af tält och hus.
3. Negaim, om spetelska.
4. Para, om den röda kon, det är om deras
rentvagning, hvilka genom beröringen med
ett lik blifvit försatta i orenhetstillstånd.
5. Tåhåroth, om ringare arter af orenhet.
6. Mikvaoth, om det för bad och tvagningar
tjenliga vattnet.
7. Nidda, om det qvinliga könslifvets
orenheter.
8. MachscMrin, om »de dugliggörande tingen»,
handlar om de vätskor, hvilka genom sin
beröring med frukter göra eller icke göra
dessa senare mottagliga för orenhet.
9. Zabim, om flödessjuke (3 Mos. 15).
10. TebM jöm, »den om dagen badade»,
handlar om den orenhet, som badas bort,’ men
som ända till solnedgången låder vid den
smittade.
11. Jadajim, om händernas orenande och
rening.
12. Uketzitn, om frukters orenande genom deras
stjelkar och skal eller hylsor.
* *
*
Utom rabbi Jehudas mischna gafs det på
tannaims (det är mischnalärarnes) tid äfven
andra samlingar af halachas, såsom till ex.
rabbi Akibas m. fl. De lyckades dock aldrig
vinna samma normativa anseende som den förra.
De äro allmänt bekanta under namnet haraithas
(baraitha = »extranea», sett. traditio, »den utom
befintliga traditionen»). fitll
En egendomlig ställning bland dessa
baraj-thas intaga de så kallade toseftas eller tosiftas
(»bihang»), det är de halachiska samlingar, som
tillkommo till fullständigande af mischna, och
hvilka anordnades efter samma plan som den
i mischna föreliggande*. Vi ega ännu i behåll
sådana halachiska samlingar till 52 traktater.
De torde likaledes förskrifva sig från det tredje
århundradet efter Kr. Äfven deras språk är
öfvervägande hebreiskt. För öfrigt innehålla
de vida mera haggada, än mischna det gör.
B.
G em a ra.
Med rabbi Jehudas verk kunde emellertid
rabbinemes lagifver icke i längden låta sig
nöja; all kasuistik är ju på grund af sakens
egen natur ändlös. Så rikhaltigt än antalet
var af de möjligheter, som blifvit upptagna
till behandling i mischna, voro dock derigenom
långt ifrån alla möjligheter uttömda; hvarje
enskild sats lemnade ju i sin ordning rum för
olika möjligheter; och på sådant sätt återstodo
ännu allt jemt en hop tvifvel ocb
betänkligheter, till hvilka man måste taga hänsyn. Så
kom. det sig, att efter hand äfven
mischna-texten gjordes till föremål för lärda
diskussioner. Dels på logisk väg — ehuru visserligen
medelst en högst egendomlig rabbinsk logik —
dels med stöd af en tradition, som af en eller
annan orsak icke kommit till orda i mischna,
sökte man lösa alla> de frågor, med afseende
på hvilka ännu någon ovisshet var rådande.
De båda hufvudskolor, i hvilka denna i
kasui-stisk anda företagna bearbetning af
mischna-texten egde rum, voro den i Tiberias i
Palestina och den i Sura i Babylonien, till hvilket
senare ställe Abba Areka, kallad Bab, en
lärjunge till rabbi Jehuda, hade fört mischna. I
dessa och andra skolor spåns flitigt vidare på
kasuistikens tråd; lagtraditionens stoff svällde på
detta sätt ut till allt ansenligare massor.
Omsider måste också detta material skriftligt
fixeras. Detta skedde i de båda-så kallade
gema-rorna, den palestinensiska eller jerusalemitiska
och den babyloniska. (Namnet gemara betyder
fulländning, afslutning, och det betecknar i
* Med dessa toseftas få icke förvexlas de så kallade tosafoth eller de förkkrande anmärkningar till den
babyloniska talmud, som förskrifva sig från de franska rabbinskolorna nndei medeltiden.
10. Midddth, om templets mått och
inrättningar.
11. Einnhn, om de fattiges dufvooffer (enligt
3 Mos. 5: 1—10 och 12: 8).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0619.html
