Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- VIII. Den icke namngifna högtiden i Joh. 5: 1 och längden af vår frälsares offentliga verksamhet.
- IX. Var vår frälsares sista måltid med sina lärjungar en verklig judisk påskmåltid?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verksamhet, såsom nu ock af de fleste antages,
hafva utgjort tre år och några veckor eller
möjligen månader. Man har äfven velat finna
en hänsyftning på detta förhållande i Kristi
liknelse om det ofruktbara fikonträdet (Luc.
13: 6 ff.), der det talas om tre år och ännu
ett år, under hvilka vingårdsmannen gjorde
allt, hvad göras kunde, för detta fikonträd.
IX.
Var vår frälsares sista måltid med sina lärjungar en verklig
judisk påskmåltid?
Det är höjdt öfver hvarje tvifvel, likasom
också allmänt erkändt, enär det uttryckligen
betygas af alla evangelisterna, att vår frälsare
korsfästes på en fredag (jfr Matth. 27: 62;
Marc. 15: 42; Luc. 23: 54; Joh. 19: 31) och
uppstod ifrån de döda på en söndag, sedan
han under den judiska sabbatens timmar legat
i den graf, som tillhörde Josef af Arimathia.
Det är derför ock obestridt, att han åt sin
sista måltid och instiftade den heliga nattvardens
sakrament på en torsdags afton. Frågan
är nu blott: var denna vår frälsares sista måltid
med sina lärjungar en verklig judisk
påskmåltid eller endast en anticipering af en sådan?
Egde den rum den 13:de eller den 14:de nisan,
med andra ord tog på det året, då Kristus
blef korsfäst, den första påskdagen sin början
en torsdags eller en fredags afton?
Denna fråga skulle naturligtvis vara löst,
om vi 1) med säkerhet hade oss bekant året
för vår frälsares korsfästelse och 2) kunde fullt
lita på de judiska kalendrarne med afseende
på beräkningen af den veckodag, på hvilken
påsken det året inföll. Men nu är hvarken
det ena eller det andra fallet. Under för
handen varande förhållanden äro vi fast mera för
frågans lösning uteslutande hänvisade till
evangelisternas framställning. Vi anmärka härvid
i förbigående, att, ehuru dessa våra evangelister
i allt väsentligt sinsemellan sammanstämma
med afseende på tidsföljden de olika händelserna
emellan, den frågan, huru vida Jesu sista
måltid var en verklig påskmåltid eller icke, så
stort intresse den än eger för oss, dock icke
synes hafva tillhört antalet af dem, hvilka
direkt tagit deras uppmärksamhet i anspråk, då
de för den unga kristna församlingen tecknade
bilden af den gudomlige mästarens lif.
Genast i ögonen fallande är, att synoptikerne
vid omnämnandet af denna måltid med
en mun nyttja sådana uttryck, hvilka svårligen
torde medgifva någon naturlig tolkning under
någon annan förutsättning än den, att påsken
det i fråga varande året verkligen begynte
med ingåendet af torsdagens afton, att följaktligen
den torsdagen var den 14:de nisan och
Jesu sista måltid en vanlig judisk påskmåltid.
Detta framgår af följande ställen:
»I veten, att två dagar härefter varder
påsk» (Matth. 26: 2); »på första sötebrödsdagen
gingo lärjungarne till Jesus och sade
till honom: hvar vill du, att vi skola tillreda
för dig att äta påskalammet?» (dersammast.
v. 17); »gån in i staden till den I veten och
sägen till honom: mästaren säger, min tid är
nära, hos dig vill jag hålla påska med mina
lärjungar» (dersammast. v. 18); »och lärjungarne
gjorde, såsom Jesus hade befallt dem,
och tillredde påskalammet» (dersammast. v. 19);
jfr Marc. 14: 14—16; Luc. 22: 11—13.
Lucas uttrycker sig om möjligt ännu
bestämdare, i det han säger: »och den dagen i
sötebrödshögtiden kom, på hvilken påskalammet
skulle slagtas» (22: 7); »jag har högligen
åstundat att äta detta påskalammet med eder, förr
än jag lider» (dersammast. v. 15)[1].
[1] Vi måste anse för gifvet, att om synoptikorne i den stund, då de nedskrefvo dessa ord, haft klart för
sitt medvetande, att den i fråga varande måltiden icke var en vanlig påskmåltid, de omöjligen kunnat uttrycka sig på detta sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:32:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jesulif/0628.html
