- Project Runeberg -  Svenskarne i Illinois. Historiska anteckningar /
25

(1880) [MARC] Author: Eric Johnson, Carl Fredrik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sternas leder. När bärtill kom en på grund af olikhet i meningar
obehaglig splittring här och der i familjerna, af hvilka somliga medlemmar
blifvit jansonister, ansågs det nödvändigt att någontig skulle göras för
undertryckandet af “den farliga rörelsen.” De förföljelser, som nu
uppstodo, hade måhända likväl icke blifvit hälften så bittra, om ej
jansonisterna sjelfva genom några ovisa handlitigar gjutit olja på hatets brand.
I sitt ensidiga nit för sin tro gingo de nämligen till ytterligheten att
uppbränna alla religiösa böcker utom bibeln, en handling, som måste af
alla sansade menniskor ogillas såsom obefogad.

Det var på våren 1844 som Eric Janson (hans namn har alltid i
Amerika varit sålunda stafvadt) första gången arresterades hvilket skedde
i Långhed, Alfta socken, hvarifrån han fördes till länsfängelset i Gefle
och derifrån till Vesterås, hvarest han undergick “kansliförhör,”
hvarefter ban erhöll sin frihet med förständigande att vid kallelse infinna sig
vid nytt förhör. Han qvarblef då i Vestmanland öfver sommaren och
besökte under tiden såväl konungen som andra höga personligheter i
afsigt att utverka för sig och sina anhängare religionsfrihet i någon mon
större än den de åtnjöto.

I Oktober samma år dret honom hans nit för den religiösa saken
åter till Helsingland. Men han hade ej väl hunnit dit, förrän man på
nytt gjorde ett misslyckadt försök att häkta honom i Kingstad, Söderala
socken, hvarest och i omnejden han hade börjat att ånyo framhålla sina
religiösa åsigter. Något senare vardt han under en resa till Alfta på
landsvägen nära Glasbo anfallen af några personer, som föregåfvo sig
ega laga uppdrag att arrestera honom. Men han undkom och uppträdde
kort derpå i Alfta, Bollnäs, Forssa och Delsbo. Dock vardt han, ej långt
derefter och i sitt eget lagliga hem i Stenbo, Forssa socken, arresterad
för andra gången och införpassad till Gefle fängelse, der han nu
underkastades vatten- och brödstraff. Detta var i November 1844. Efter
frigifvelsen började han hålla sammankomster i Lynäs, Söderala, och der
föll han den 22 Dec. för tredje gången i lagens händer, blef i häkte
inmanad ocb förblef der tills i slutet af April 1845.

Nu är att märka, det Janson under allt detta ej undergick någon
verklig ransakning, hvadan han ej heller vardt för något emot honom
bevisadt brott fäld och strafflagd. Ransakningen uppskjöts från tid till
tid och han blef i häkte qvarhållen, denna gång otillåten att ställa
borgen för sitt infinnande vid påkalladt förhör. För sin slutliga befrielse
egde han att tacka en för honom uppsatt och till kungen inskickad
böneskrift. Författaren till denna petition var en skicklig jurist vid namn
Henschen, fader till dr. Wm. Henschen, Sändebudets nuvarande
redaktör. Den tiden var det dock icke allmänt kändt hvem som hade uppsatt
skriften, emedan Henschen fann med sina intressen förenligt att hålla
sin del i saken dold, hvilket, huru illa det än talar för den tidens tole-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesveill/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free