Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var en i Viktoria bosatt svensk vid namn Jonas Hedström, hvilken sjelf
ifrig metodist, hade vid de första kolonisternas ankomst försökt att
vinna dem för sin kyrka. Detta försök var, det får medgifvas, gjordt i
all välmening och under det varma nit som utmärkte metodismens första
förfäktare. Dertill kom att denne Hedström, som var den i New York
verkand Hedströms broder, liknade denne i många stycken och ej
minst i styrkan af sin öfvertygelse om metodismens renlärighet och
öfverensstämmelse med bibeln. När han dertill såg att skilnaden emellan
jansonisternas ocb metodisternas lära var, som ofvan antydts, i hufvudsak
ringa, om ens någon, vardt han så mycket angelägnare eller åtminstone
hoppfullare om de förras anslutning till de senare. Härför får han väl
ej klandras. Klandervärd blef ban likväl, när han, urstånd att med
lockelser och goda ord vinna dem för sin sida, uppträdde såsom deras
fiende och såsom sådan började utså tvistefrö i deras krets, bland annat
skickande personer till kolonien för att för de oerfarne och okunnige
måla ljusa taflor af den lycka och framgång, som stode att vinna utom
det jansonska lägret, hvarest de, deremot, ledo — så talades det — alla
slags försakelser utom minsta hopp om förbättring. Dessa
ansträngningar blefvo icke heller utan framgång. Många lyssnade till de gjorda
föreställningarne och tjusades af de taflor Hedströms utskickade
upprullade. Följden visade sig hösten 1848, då emellan två och tre
hundrade personer utgingo ur kolonien för att söka sin lycka utom
densamma. Mängden förblef likväl trofast, och arbetet fortgick oafbrutet
samt med förvånansvärda resultater, när man tager i betraktande de
högst ogynsamma omständigheter under hvilka hvarje företag måste
börjas och fortsättas.
Ett Ljusare Skede.
Sommaren 1848 började man tillverka ugnsbrändt tegel å en plats
belägen en mil vester om byn. En annan minnesvärd händelse i
koloniens annaler inträffade samma år och bestod uti branden af ofvanbeskrifna
tabernakel. Vid samma lag påbörjades den ännu qvarstående s. k. “Gamla
koloni-kyrkan,” som fulländades 1849. Vidare må nämnas att man
detta år böljade så småningom krypa ut ur sina underjordiska hyddor
för att intaga rum i mera moderna och komfortabla. Man uppförde
åtskilliga vanliga trähus samt några utaf solbrändt tegel. Skördarna,
hittills ingentig att skryta Öfver, blefvo samtidigt mera gifvande,
isynnerhet linskörden, som lemnade en rätt vacker behållning. Linet
för-arbetades af kolonisterna sjelfva, som sedan afyttrade, dels mot kontant,
dels för lifsförnödenheter, de frambragta alstren, de der rönte en liflig
efterfrågan i orten. Af 1847 års linskörd tillverkades och afyttrades
12,000 yards lärft; af 1848 års, 12,464 yards lärft och 4,129 yards mattor;
af 1849 års 9,323 yards lärft och 3,618 yards mattor; ocb af 1850 års,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
