Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi sade i början af denna lilla teckning att det var mr Hedström i
Victoria som först ledde emigrationen dit. Men — så bafva vi
förnummit biand våra vandringar i Andover och dess omnejd — när det vardt
bekant att Andover skulle erhålla en luthersk prest och antagligen en
svensk-luthersk församling, förändrade han sin taktik och afrådde nu
istället för att tillstyrka landsmännen att bosätta sig bär, hvilket
framgår af pastor Esbjörns, å annat ställe i denna bok meddelade,
berättelser om den lutherska kyrkans tillväxt i Amerika.
Att de sträfsamma svenska män ocb qvinnor som lade grunden till
det nu rika ocb blomstrande Andover, genomgingo den bårda skola,
nästan alla andra nybyggare genomgått och genomgå, det hafva vi
redan matt antydt, men låtom oss ändå närmare vidröra ett och annat
dermed förbundet*
Brist på busrum är alltid en af de svåra olägenheter, som möta den
nykomne, när han skrider utom civilisationens gränser för att grunda
nya samhällen, ocb af denna olägenhet fingo Andoversvenskarne lida.
Sjuklighet såsom följd af ovana vid klimat och föda är en annan ännu
värre olägenhet, för hvilken man som nykommen utsättes, ocb utsatta
bärför voro i sanning desse personer. Sjukdomar af mångahanda slag
bemsökte dem ocb förtunnade deras leder år efter år till dess att de
kommo sig för. Koleran t. ex. var en årlig gäst i nybygget från 1849 till 1854
och anstälde ofta allvarsamma härjningar ibland dem. John Elm
förtäljer oss, att han 1849 arbetade med två olika slåtterlag om 16 personer
hvardera och att de alla, utom han sjelf och två andra, anföllos och
bortrycktes af sistnämnda farsot.
Att erhålla betalande sysselsättning var ej heller alltid möjligt.
Aflöningarne voro alltid låga. Från 35 till 50 cents om dagen var det
gällande arbetspriset, som dessutom måste uttagas in natura, såsom i
fläsk, kreatur och annat dylikt. Men billiga voro dock också de varor
man behöfde. En god ko erhölls för $8. Hästar som nu betalas med
$100, fingos då der för $40. Fläsk fick man för 1£ cents pr pund, hvete
för 35 cents pr bushel, majs för 12i dito, och potatis för besväret att
upp-gräfva den. En gyllene tid var det för bränvinsvännen, ithy att whisky
knnde fås för 12£ a 15 cents pr gallon. Detta sakernas tillstånd rådde
upp till 1853, då jernvägsbyggandet började. Mera penningar kommo
dermed i omlopp, arbete vardt mera efterfrågad t och jordbruksalstren
stego i pris. Så fortgingo förhållandena till 1857, i och med hvilket
år den historiska krisen kom och vände upp och ner på dem, precist
ehuru ej så illa som 1873 års panik. Men den medförde äfven sitt goda,
ty den omstörtade och förstörde det onaturliga och förderfliga
banksystem, som då var en vogue ocb hvarigenom landet öfverhöljdes med ett
fullkomligt värdelöst pappersmynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
