Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ga ibland våra landsmän, som kommo bit nästan utblottade på allt, och
huru ringa skulle ej den hjelp då varit, som ännu aldrig nekades mig,
då jag derom anhöll, blef det mig möjligt, att kläda den nakne, mätta
den hungrige och herbergera den husville. uNi skall icke begära eller
tigga om vår hjelp,” sade en amerikanare en gång till mig, “ni skall blott
underrätta oss om, när ni behöfver den.” — Jag minnes, huru jag t. ex.
en gång, följande anvisningen, vände mig till en bandiande, som var
allmänt känd, om icke just för snålbet, dock för att icke gerna öppna på
sin börs, ocb, den man förberedt mig på, svårligen skulle kunna förmås,
att gifva mig något till det välgörande ändamål, för hvilket jag
ämnade anlita honom. “Sir,” sade jag, “jag vet, ni är en förmögen man,
och jag vill sätta er i tillfälle, att göra en ’god gerning. En
utvandrarefamilj befinner sig i en högst olycklig belägenhet; mannen ligger sjuk;
hustrun och barnen lida brist på det nödvändigaste; jag behöfver fem
dollars, för att kunna gifva dem åtminstone en ögonblicklig hjelp.”
Köpmannen tog upp sin börs och gaf mig tio, men bad mig hädanefter
i dylika angelägenbeter vända mig till sin hustru, emedan hans egen
tid var så mycket upptagen af andra affärer. Utan att vidare yttra ett
ord, upptecknade han likväl deu nödlidande familjens adress, och innan
aftonen hade Mrs gjort den ett besök, tagit ett par af barnen med
sig hem, försett dem med bättre kläder, och skickat tjenlig föda åt den
sjuke.
Men jag måste här omtala en händelse, som på samma gång den
gif ver läsaren ett begrepp om hvad som åtminstone var förhållandet
ibland en stor del af våra svenska och norska utvandrare, äfven gäller
såsom ett drag, efter hvilket han må bedöma amerikanarne, detta, efter
bvad många påstå, känslolösa ocb egoistiska folk, som man säger icke
intresserar sig för någonting annat än den “allsinäktiga dollarn.”
Som närnndt är, rasade koleran under de följande åren hvarje
sommar i Chicago, och mortalitetet fortfor att vara ganska stor ibland
eme-grantema. Bättre anstalter hade visserligen blifvit vidtagna både för
sjuk- och fattigvården, men äfven de bästa sådana hade ej kunnat
motsvara behof vet, då ofta på en enda dag anlände flere hundrade
utvandrare, af hvilka en stor del genast vid deras ankomst voro kandidater
antingen för fattighuset eller hospitalet. Största svårigheten var att
taga vård om de barn, som förlorat sina föräldrar, och bland hvilka
många äfven voro angripne af sjukdomen. Här var visserligen en
inrättning för fader- ocb moderlösa barn, men då de, som utvandrarne
lem-nade efter sig, blefvo der intagne, förde de med sig pestsmittan, ocb
direktionen fann derförc nödvändigt, att icke gifva dem plats der, förr
än de varit åtminstone några veckor i staden och kunde antagas vara
fullkomligt friska.
Under sistnämnda förhållande var det icke heller så svårt att få de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
