Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
af landet norr om floden. När invandringen med åren tilltog, steg
marken proportionsvis i värde och härigenom vardt Newbury, som i
början var fattig, snart millionär. Före sin död, som inträffade för
några år sedan å en ångare emellan Europa och Amerika, hade ban i
sitt testamente förordnat, att hälften af hans egendom skulle tillfalla
hustrun och den andra hälften hans tvänne döttrar, men att, i den
händelse dessa doge före en viss nämnd tidpunkt, deras andel skulle tillfalla
staden Chicago och användas såsom grundfond för ett stort allmänt
fri-bibliotek. Döttrarna öfverlefde icke fadren med mer än några få
år; Chicago vardt derför lyckliggjort med närmare en million dollars
för det nämnda ändamålet. Men till följd af ett domstolsbeslut skall
ej biblioteket anläggas förrän fru Newbury dör. Under tiden
förvaltas fonden på aldra bästa sätt ocb tros komma att stiga till 2 millioner
dollars innan den storartade inrättningen anlägges, hvilket dock icke
kan dröja länge, alldenstund fru N. lär vara sjuklig. Hon uppehåller
sig nu för hälsans vårdande i Europa.
Näst Gustaf Flack och mr Ostrom, b vilka förr omtalats, torde
gottländningen Lundblad hafva varit den svensk, som tidigast
sysselsatt sig med egen rörelse. L. hitkom 1847 och började året derpå en
sodavattensfabrik, bvarmed han fortfor några månader. Han for sedan
till staden Quincy i Illinois, hvarest ban dog, men hustrun återvände
hit och afled å lazarettet i Jefferson. Detta par hade tvänne söner,
hvilka lära vara anstäldavid northwestern-banbolaget här i Chicago.
Senare kom sodavattensfabriken i hr Anders Larsons händer. Hr
C. J. Sundell, sedermera konsul, var samtidigt intresserad deri. Smärre
företag af industriel beskaffenhet påbörjades och förestodos till en tid
af andra landsmän. For så vidt vi kunnat utröna bar Chicago f. n.
endast två svenska affärsmän qvar från den tiden, nämligen
handels-skräddaren P. J. Hussander och dekorationsmålaren P. M. Almini,
hvilka båda vunnit allmänt rykte om sig såsom i sina respektive yrken
särdeles skicjtliga. Nu några ord om
DEN STOBA BRANDEN.
Katastrofen den 9 Oktober 1871 drabbade, som enbvar vet, hela
samhället och var i viss bemärkelse en nationalolycka, ty Chicagos
utomordentliga affärsförbindelser sträckte sig då som nu öfver hela
republiken; men vi tvifla ändå på att hemsökelsen föll så tungt öfver
någon annan klass som den svenska. De, som bodde i de härjade
stadsdelarne och der hade sina jordiska egodelar, fingo naturligtvis
bära förlusten lika, men bvad vi ville göra förstådt är, att ingen
nationalitet var till en så uteslutande grad som vår samlad inom detta
område. Likvisst måste medgifvas, att tyskarne, då som alltid, voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
