Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dansken Anton Skow-Petersen ocb svensken Axel Isberg
hitkom-mo från sina respektive hemland våren 1873, för att lyckliggöra
Chicagos 50,000 skandinaver med en bank, till hvilken de skulle kunna
sätta oinskränkt förtroende. I det tryckta och kringspridda
programmet läste man bland annat följande, hvilket i ljuset af senare bändelser
framstår som en märkvärdig prof bit på den humor, som stundom kan
finnas på bottnen afen annars till utseendet slö och andefattig karaktär.
1 skriften, som väl var författad af Isberg, lästes:
“De bittra följder af sviket förtroende, som tid efter annan drabbat
den skandinaviska befolkningen härstädes, hafva nied nödvändighet
manat till upprättandet af denna bank. 1 de gamla hemländerna bar
man icke längre med likgiltighet kunnat åse, huru den sträfsamme
arbetaren ständigt plundrades på frukten af sitt arbete.
“Det blef ett behof att här i hjertat af den nya verlden, der så
mången son och dotter af Skandinavien sökt sitt hem, inrätta en plats,
dit den utvandrande alltid med fullaste förtroende kunde vända sig.
“Detta behof är nu tillfredsstäldt.”
Detta “tog skruf”. De “på frukten af sitt arbete ständigt
plundrade skandinaverne1’ skyndade med sina penningar till de af Sverges
filantroper utskickade men nisko vännerna, bvilkas vackra verksamhet
på barmhertigbetens fält kröntes med lycka ocb framgång. De
förtje-nade t. ex. på sin vexelrörelse ett år $16,000 och ett annat $18,000,
penningar insattes äfven till ett betydligt belopp och allt gick väl tills
våren 1877. Då brast bubblan. Den allmänna krisen bade — så hette
det — bragt företaget på fall. Men det utröntes snart, att orsaken till
bankens falisseraent var det moraliska falissement, som tidigare hade
inträffat hos “bankirerna”. För att bevisa påståendet behöfva vi endast
anföra, att de båda herrarnes månadtliga cigarr-räkningar uppgingo
ibland till $125 och aldrig under $70, att de strödde omkring sig
blomsterbuketter, som kostade $25 stycket, att Isberg betalte närmare
$1,000 i inträdesafgift till en at stadens snobb-klubbar, att han, ungkarl
som han var, 1876 lefde upp $6,974, medan Skow-Petersen, som också
var ogitt, utgaf $6,512 för sitt vivre samma år, ocb att det värda parets
lefnadskostnad under de fyra åren var $37,432.80. Nämnas må äfven,
att de 1875 betalte $2,167 for telegrammer emellan Skandinavien och
A merika ocb att de, för att kunna skina, lade sig till med så mycket
guldmynt de kunde komma åt, eburu de derigenom på blott ett år ledo
en förlust af $2,737. Förgätas bor ej heller, att stadens skandinaviska
vinglare hade god kredit hos firman. Framför oss ligger en lista å de
“efterlemnade” tvifoelaktiga reverserna, bvilka tillsammans uppgå till
$6,381, och bland dessa reversers utfärdare igenkänna vi ett halft
dussin af våra aldra tvifvelaktigaste skandinaviska karaktärer. De
fal-lerade med skulder uppgående till $86,357, och derå hafva kreditorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
