Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af ingen, som kände honom. Hans öfverlefvande krigskamrater tala
ännu om honom med mycken aktning och påstå att vår stolta stat icke
utsände en tapprare, vänfastare, pligttrognare eller mera patriotisk
frivillig än denne unge svensk-amerikanare, hvars stoft nu hvilar under
en omärkt torfva, ej långt ifrån det ställe der han dog för
adoptivlandets och mensklighetens sak.
Vid Atlanta föllo i rebellernas händer Peter Larson, Gustaf
Ahlstrand och S. A. Lundgren. Hvarthän de två senare fördes, veta vi
icke, men Larson, som nu är National-liniens agent i Chicago, fick hvila
sig ett par månader i Anderson ville, h varefter han befordrades till
andra, ej fullt så hemska förvaringsrum.
Efter Atlanta gälde det Savannah, der Fort McAllister intogs, och
från Savannah till Columbia, som antändes och förstördes. General
Sherman vill dock icke medgifva att hans här stack staden i brand, men
men han medger att kapten De Graas, det silfversparreska batteriets
anförare, skickade ett skott på måfå inåt en gata, och skulle det således
ändå kunna vara möjligt att branden uppkom härigenom. Sedan bar
det af till Bentonville, der den sista striden utkämpades, vidare till
Richmond och slutligen till Washington, hvarifrån man begaf sig till
Springfield, der utmönstring egde rum den 15 Juni 1865.
Medan kåren låg vid Savannah, erhöll batteriets manskap en kort
permission. Svenskarne foro då hem och mottogos i Chicago med en
af de svenska damerna härstädes å German Hall tiilstäld fest, vid
hvilken den tappra skaran af de sköna förärades en vacker sidenfana.
1 ett oss föreliggande examplar af “Chicago Tribune” från nämnda tid
underrättas vi att gåfvan fram bars af ett antal unga svenska damer och
att presentationstalet hölls af miss Lena Larson. Å fanan, som var af
blått siden, voro inbroderade, utom den amerikanska örnen, som hade
rum i midten, äfven namnen å de tre ställen, vid hvilka batteriet
vunnit lysande segrar, nämligen Shiloh, Vicksburg och Atlanta.
Efter krigets slut blef sällskapet Svea uppdraget att bevara detta
dyrbara och betydelsefulla minne, men vid den allmänna kapitulationen
den 9 Oktober 1871 kunde ej fanan räddas: den brann upp, och oss
veterligt har icke batteriet efterlemnat något annat segertecken.
•
I krigsarkiverna finna vi vidare: att C. J. Stohlbrand utgick den 4
Mars 1861 som kapten af kompani “G” i statens 2dra artilleriregemente,
att han den 31 Dec. s. å. befordrades till regementets major och att han
senare blef brigad-general, hvarefter han af Carl XV erhöll svärdsorden.
Fred. Sparrström från Chicago utgick som lste löjtnant i kompani “G”
samma regemente den 16 September 1861, befordrades den 31 Dec. s. å.
till kapten och tog afsked den 22 Augusti 1864. Anders Stenbeck, då i
Galesburg, nu i Chicago, blef kapten i kompani “H” samma reuemente
den 31 Dec. 18*»1 och tog afsked den 25 Maj 1863. Jonas Ekdahl från
Macomb ingick i samma kompani såsom sergeant, befordrades sedan
till 2d re löjtnant och omsider till lste löjtnant, i egenskap hvaraf han
tjenade till krigets slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
