- Project Runeberg -  Svenskarne i Illinois. Historiska anteckningar /
299

(1880) [MARC] Author: Eric Johnson, Carl Fredrik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JONAS W. OLSON är född i Söderala socken i Helsingland den 7 Juli
1843. Hans fader, Olof Olson, utvandrade med största delen af sin familj redan så
tidigt som 1845. Med honom följde icke Jonas, som var det yngsta barnet och s&
sjuklig, att föräldrarne icke vågade taga honom med på den långa och då äfventyr.
liga färden. Men 1846 hade hans hälsa så förbättrats, att han utan fara kunde
medfölja några slägtingar, som detta år förenade sig med det sällskap, hvilket var
den Jansonska koloniens förpost Till Bishop Hill anlände detta år Jonas just i
rätt tid för att mottaga den sorgliga underrättelsen att hans moder hade aflidit
dagen förut Några f& veckor derefter dogo äfven hans äldre broder Olof, hans
syster Beata och, hvad som syntes beklagligast, äfven hans fader. Således var den
treårige pilten lemnad föräldralös. Till råga på allt hade han, hvilken i Sverge
träffats af slag, som förlamat hans ena ben, blott ett brukbart sådant, hvadan han
icke lärde sig att gå, förrän vid sju åra ålder. Korl derpå for hans farbror till
Kalifornien. Jonas vardt då öfvcrlemnad åt Peter Dahlgren, som var gift med
hans moster och bosatt i Galesburg. Denne D. behagade dock icke Bishop
Hill-kolonien, som ville hålla ett faderligt öga på gossen. För att få honom ur D:s
händer inleddes derför af kolonien en rättegång, som medtog Jonas’ af föräldrarne
lemnade arf. Vid 10 ära ålder eller deromkring kom han i lära hos en urmakare i
Galva. Denne greps emellertid af Kaliforniafebern och begaf sig till San Fransisko,
då Jonas väl hade hunnit blifva varm i kläderna. Efter åtskilliga svårigheter
lyckades det honom omsider att komma i skomakarelära hos en mr Reed i La
Fayette, der han utlärde yrket. År 1864 finna vi honom på egen hand drifva sko.
och läderhandel i Galva. Men denna affär gick ej väl, hvarför han 3 år senare
nödgades öfvergifva den lor att på nytt förtjena sitt uppehälle med sylen och lästen.
Vid detta lag var det som den unge, på förståndets vägnar väl utrustade mannen
fick tanken att han möjligen skulle lyckas bättre här i verlden på något aunat
område. Han beslöt att studera juridik och blifva advokat. Det dröjde ej heller
särdeles länge, innan han tog den examen, som berättigade honom att uppträda
offentligt i egenskap af sakförare inför Illinois’ domstolar — en ära öfver hvilken
han kände sig så mycket stoltare, som han var den förste svensk i staten att aflfigga
en sådan juridisk examen. Han etablerade sig nu såsom advokat i Galva, der han
vistats hela tiden sedan dess. 1870 valdes han till medlem af statens lagstiftande
församling, der han tjenade en termin och utmärkte sig för mer än medelmåttig
förmåga. Hans historia sedan 1872 har varit rik på ledsamma episoder, som
påmint honom om hans tidigaste lif. Den 22 November sagde år förlorade han uti
en större eldvåda sitt hus och en del af hvad han egde deri. Ej långt derefter åtgick
det lilla han hade qvar uti en annan eldsvåda, som icke ens sparade hans skomaka.
reverklyg, hvilka han ännu en gång hade börjat använda i striden för sitt dagliga
bröd. Med lånta medel bygde han på våren 1873 ett nytt två våningar liogj
tegelhus, som kostade honom $6,500. Den 27 Mara 1879 lades äfven denna bygnad
i aska, och i denna brand blef, utom alla möbler, husgerådssaker och ett värderikt
bibliotek, äfven hans nyss förut för $150 inköpta konstgjorda ben samt $350 i
kontanta penningar lågornas rof. Han och famiijen rflddade sig med yttersta möda
undan ödet att innebrännas. Hans skuld å huset var vid denna tid $3,600. Assu.
ranson å huset belöpte sig till $3,300; men å lösöret, som ej var brandförsäkradt,
erhöll han intet, hvaremot hans vänner sammanskjöto åt honom såsom present $u00.

Olson gifte sig med miss Carrie Mattson, som är från Ugglebo i Gefleborgs län
den 18 November 1869, och har med henne två döttrar, Mary Aurora och Maud]
Han har på de senare åren tjent 4 terminer såsom town-uppbördsman och har
innehaft polismagistrat-skapet 6 år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesveill/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free